Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Tyska inflytelser på svenskan (Esaias Tegnér)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medförde att det också i de nordiska språken antog samma
form.
Det kan dock naturligtvis ej förvåna oss, om denna strängare
naturalisering ej blivit genomförd i alla ord af denna
grupp. Utom det redan omtalade riktig kunna som exempel
på mera mekaniskt upptagna former anföras dels det svenska
verbet rikta och det däraf härledda riktning (även dessa
likväl i Danmark rette, Retning), dels den i flera svenska
dialekter som variant till rättighet förekommande formen
riktighet.
Till de nu omtalade orden må anknytas en allmän historisk
anmärkning. Analogiombildningen är här af så egendomlig
beskaffenhet, att man icke gärna vill tro att svenskan
och danskan företagit den fullkomligt oberoende af hvarandra.
Sannolikheten talar för att orden ombildats i danskan och
från detta språk inkommit i svenskan. En granskning af de
tyska lånorden i vårt språk har bibragt mig det intrycket,
att om ock svenskan naturligtvis under den lågtyska perioden
(intill reformationstiden) mottagit många lån omedelbart från
tyskan, så är det likväl i ganska väsentlig grad danskarnas
inflytande i Sverge under Kalmarunionens tid, som bidragit därtill
att dylika lågtyska ord blivit bofasta hos oss och att de
uppträda i den form, som vi finna dem hava. Redan den
utomordentligt stora överensstämmelse, som en lista över de
lågtyska grammatiska och lexikaliska beståndsdelarna i danskan
och en lista över motsvarande utländska beståndsdelar
i svenskan förete, talar starkt för denna uppfattning. Och
intrycket förstärkes ytterligare däraf, att i de fall, då
danskan på något sätt till form eller betydelse ombildat det tyska
ordet, samma afvikelser också gärna visa sig i svenskan. De
tyska beståndsdelar, som ingått i ettdera språket utan att också
förekomma i det andra, eller som ha olika form i båda språken,
äro till en stor del bevisligen af yngre datum och ofta
igenkännliga på sin högtyska ljudform.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
