Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Tyska inflytelser på svenskan. Forts. fr. s. 166 (Esaias Tegnér)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tyska inflytelser på svenskan. 315
kans omgivning, hr greven med sin omgivning kan man säga
och sade för några årtionden sedan vida mera än nu hr
greven och (med) dess omgivning. Uttryckssättet är eller var
användbart vare sig man tilltalade personen eller omtalade
honom. Alldeles på samma sätt kan man i tyskan hövligt
nyttja dessen i st. f. sein.
Det må också här framhållas, att liksom våra
tilltalsformer väsentligen äro tyska, så hava själva titelorden till
mycket stor del ett rent tyskt ursprung. Särskilt gäller
detta om alla sådana ord af något äldre datum. Herre, fru,
frökew, greve, friherre, åtskilliga på -mästare och mångfaldiga
andra kunna nämnas som exempel härpå. Och just i sin
användning som titelord framför namn röja dessa lånord allra
påtagligast sin tyska härkomst: herre blir i denna ställning till
herr, greve till grev (detta visserligen mindre i våra dagar
än under föregående århundraden), furste till furst,
borgmästare till borgmästar, det osammansatta mästare till mäster
(mäster Erik, mäster Pinne) - den senare formen helt och
hållet lågtysk. Också våra feminina titlar ha från tyskan fått
sina ändelser, -ska och -inna (pastorska, grevinna). De till
titulaturväsendet hörande, oregelbundet bildade
superlativfor-merna högvördigste, Stormäktigste, nådigste intyga jämväl
tyskans inflytande på detta område.
Ett slags första personens pronomen i utpräglad
kurial-stil ha vi fått från tyskan: ordet undertecknad. Det
nyttjas, som bekant, skämtsamt även i talspråket, där det ej
kan vara fråga om något undertecknande. Tyskans
Unterzeichneter har för övrigt själv haft romaniska förebilder; jfr
fransmännens le soussigné.
I affärsstil eller för eftertrycks skull skriver man ofta
hos oss t. ex. hundra, säger 100 kronor. Säkerligen
uppfattar hvarje svensk säger här såsom analogt med det vitt
säga. Uttryckssättet är emellertid tyskt, och en blick på
dess tyska form hundert, sage [ej sagt] hundert visar att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
