Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Fornsvenskans behandling av diftongen ia (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fornsvenskans behandling av diftongen ia. 375
och sialver *), sialsins och siælsins (för sialfssins),
sialsvil-iande, Malpa och hiælpa - piæna, picenist, piænistu man,
miærpri (och miærdi).
Om vokallängden i fiarpi, siang, sialver se ovan s. 373.
Vokallängden i Malpa bestyrkes av isl. Málpa, och härmed,
även som med förlängningen i siälver, bör
kvantitetsförhållandet i Dalmålen sammanställas. Enligt Noreen (Sv. Landsm.
IV l, 6) har i dessa mål l "bortfallit fore g, Æ, p och v (f),
hvarvid föregående vokal förlängts, t. ex. tåg talg, tjåke
kälke, iåpa hjälpa, håv kalf." Då utförlig beskrivning över
målen icke ännu föreligger, kan jag ej avgöra, huruvida*
någon särskild omständighet värkligen skulle visa, att, såsom
Noreen menar, vokalförlängningen i iåpa ’hjälpa’ etc.
framkallats av konsonantförlusten. Om så icke är fallet, bör
man fastmer på grund av fsv. Mälpa, sialver (liksom av isl.
gálgi, skálkr etc.) antaga, att vokalförlängningen inträdde
framför l + vissa konsonanter, redan när /-ljudet kvarstod.
Och att gutturala vokaler åtminstone dialektiskt i fsv.
förlängts framför lp liksom framför fø, framgår i alla
händelser av det anförda Malpa. J-ljudets längd i andra stavelsen
av mikials mæssa bestyrkes av isl. Mikiáll, Mikiáls-méssa.
Isl. sal (även i runor säl) bekräftar väl a-ljudets längd i fsv.
siäl ’anima’, ty got. saiwala synes förhålla sig till fsv. siäl
som urnord. *saiwan ’sjö’ till fgutn., isl. siar] och (ifall
man bortser från omljudet i seer} got. saiwala till isl. sal, runor
säl som urnord. *saiivaR till isl. sær 2). Undantag från ovan
uppställda regler göra blott iamskiala (så skrivet på de två
ställen, där ordet möter) och piala syn (l gång; men piæli,
piæle ’tjäle’). Se s. 378 om förklaringen av ia i dessa ord.
*) G-lossaret har blott siælver, men sialver förekommer flera ggr t. ex.
Kk. 15,4. ,
2) Dock bör det nämnas, att Bunömålets siäl ’anima’ (Vendell: Skrifter
utg. af Svenska litteratursällskapet VI 178) tyckes tala för kort a i fsv.
sial, eftersom fsv. ä i målet vanligen motsvaras av lia åtminstone i ord
sådana som guas gås etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
