Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Fornsvenskans behandling av diftongen ia (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378 Axel Kock.
nästan undantagslösa exempel. Men Brates utredning fyller
ej denna fordran.
Däremot kunna de av honom uppräknade undantagen
lätt förklaras genom de ovan påvisade lagarna för
behandlingen av ia. Dale-lagen visar väl icke dessa lagar
genomförda- men spår av dem; så nämligen att skriften vanligen
har iæ, men där man enligt reglerna väntar ia, denna diftong
även stundom förekommer, fastän växlande med iæ. De av
Bråte anförda orden med ia äro nämligen iamlange,
iam-langa of fir, -ping, iamt, iampnapa Jiændir, iarn, iak med ia
i f ra ml ju d samt siäl, siäl wir ’själv’, sialuasæt ’enskild
förlikning’ (och det anförda iarn?) med ia (ej ia).
Emellertid synes i vissa urkunder även en annan faktor
än de anförda hava spelat en viss roll vid bevarandet av
det ursprungligare i a. Man kan nämligen spåra en
tendens att stundom bevara ia i ställningar, där man väntat
dess övergång till iæ, när i den omedelbart efterföljande
stavelsen av samma ord finnes ett ä-ljud. Det är lätt
begripligt, att i de flästa ord denna tendens icke kan göra
sig gällande, eftersom flertalet ord hava former dels med, dels
utan a i den efter ia följande stavelsen (t. ex. stialum jämte
stiald). Stundom kan den dock spåras. På så sätt förklaras
nämligen de två enda från Söderm.-lagen antecknade
undantagen med ia: iamskiala ’lika med avseende på bevisning’
och piala syn ’syn som hålles om vintern (egentligen medan
tjälen är i jorden).’ Iamskiala (som på de två enda ställen, där
ordet möter med brytning i penultima har denna stavning) är
ett indeklinabelt adjektiv, och iæ har därför ej kunnat intränga
från andra former, piala syn (men tre ggr piceli, piæle i
nom.) har bibehållit sitt ia, emedan uttrycket stelnat såsom
en juridisk term, hvilkens sammanhang med det enkla piæli
ej stod omedelbart klart för språkkänslan. Min uppfattning
av dessa ord bestyrkes därav, att samma urkund har siæl
jämte siäl men blott siala gipt, siala mæssa (dessa komposita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
