Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Axel Kock: Några bidrag till fornnordisk grammatik - - II. Till ljudutvecklingarna wi till y och wā till ō i de nordiska språken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några bidrag till fornnordisk grammatik. ’21
av äldre tordyvil, påvisad. För att förklara ^-ljudet antar
Bugge i Arkiv II 219 en äldre böjning *torðvifill, dat. pl.
*tor$yflum, och att alltså ^/-ljudet inträngt uteslutande från
sistnämnda kasus. Denna förklaring är icke tillfredsställande.
Man bör nämligen besinna, att ordet på grund av sin
betydelse ytterligt sällan kan hava brukats i dat. pl, och det
vore därför mycket förvånande, om det skulle fått sin
voka-lisation från denna kasus. Dessutom förstår man med denna
förklaring ej, hvarför det enkla vivel fått annan vokal än det
sammansatta tordyvel. - Tordivifill (med fortis på
antepenultima) har i motsats till vivel låtit wi övergå till y i relativt
oakcentuerad stavelse. När man nu i Norge uttalar tordivel
med ?’-ljud (men dock i Valders tordyvel enligt Bugge anf.
st.), så har antingen tordivel antagit i-ljudet från det enkla
ordet, eller ock har efter ljudutvecklingen tordwifill >
tör-dyfill ^/-ljudet åter övergått till i enligt den av mig i Arkiv
IY 163 framställda regeln.
Härigenom förklaras ock det fsv., fgutn. py (dat. sg.
neutr. av pai^ jämfört med isl. pvi. Ordet brukades dels
med, dels utan fortis, l den förra ställningen kvarstod wi;
i den senare övergick det till y. Jmf. härmed att nysv. och
nyd. hava ty, ti med tenuis, under det att dy förekommer i
fsv. (altli for dy; ofta i Gersons frestelse, beläggställen i
Söderwalls ordbok. Obs. ock sv. dymedelst *).
Ljudövergången wi (wi} > y (y) \ relativt
oakcentuerad stavelse är ljudfysiologiskt sett lätt begriplig. Genom en
partiell assimilation har labialiseringen överförts från w till i,
så att detta blev y hvarefter w liksom annars bortföll fram-
*) Hit hör kanske även fsv. annattyggiæ, jämfört med annattviggia, men
i så fall liar ljudutvecklingen wi>y i detta ord inträtt senare än i de
andra orden, eftersom annattviggia självt i relativt sen tid uppstått av
annat-tvceggia (se Kock i Arkiv IV 173). Dock kan det fsv. annattyggiæ även
direkt sammanställas med det fgutn. tyggia (gen. av tveir), på hvilkets
förklaring jag icke här skall inlåta mig. Ovisst är ock om Biprgvin (uttalat
Bipr-gwin ?}: Bigrgyn hör hit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
