- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjätte Bandet. Ny följd. Andra Bandet. 1890 /
45

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Axel Kock: Några bidrag till fornnordisk grammatik - - VI. Till ljudutvecklingen iu till y i fornsvenskan - - VII. Till behandlingen av den fsv. ljudförbindelsen tl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

av riuka), fliutande[1] (part. av fliuta; dock även flyta s.
134) liksom bliughar (adj. ’blyg’; beläggställe i Söderwalls
ordbok).

Då nu fd. visar samma utveckling i fræls, frø, som fsv.,
och då fd. och 1400-talets svenska även däri överensstämma,
att blivit ȳ så väl efter konsonant + r (bryst) som ock
efter begynnande r (ryve) och efter labial [eller guttural]
+ r (flytæ), så ligger den frågan nära, om man icke även i
fd. kan åtskilja två perioder i ljudutvecklingen > ȳ. Det
är mycket möjligt och väl troligt, att två dylika perioder
funnits även i fd., men dessa torde svårligen (åtminstone med
våra nuvarande hjälpkällor) kunna påvisas. Redan våra
älsta fd. handskrifter visa nämligen (jmf. Schlyters glossar
till Skånelagen och Lunds ordbok) ljudövergången > y
genomförd även i flytæ etc. [och i ryvæ etc.], och 1300-talets
danska intar alltså i detta avseende samma
utvecklings-stadium, som fsv. uppnådde först under loppet av 1400-talet.
VII. Till behandlingen av den fsv. ljudförbindelsen tl.

Med anledning av de ovan s. 16 omtalade Östergyllen,
Västergyllen må något yttras om denna ofullständigt
utredda fråga. .

Fsv. ti behandlas på följande sätt. I. Det övergår till
tslj när i-ljudet efterföljer en vokal med fortis: vatle, nætla,
litle, kætlar > äldre nysv. vatzla, nætzla, lüde, kiætølar;
käte-ling (Variarum rerum vocabula enligt Rydqvist VI), kiurtle
>kiurtzle (t. ex. God. bildst. 801), kitla > kitzla (t. ex. Bon.
133) etc.; så ock i ord på -liker: brutliker, kiötliker etc. >
nysv. brottslig, köttslig etc. (i äldre nysv. även ofantzlig [t. ex.
hos Svedberg] jämte ofantelig nu ofantlig’). - IL I egent-



[1] Landtmanson skriver i överensstämmelse med upplagan fluitande, men,
såsom Rydqvist I 226 upplyser, kan ordet i hskr. läsas såväl fliutande som
fluitande, och att det förra är avsett, visar sammanhanget alldeles
ovedersägligt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:18:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1890/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free