Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Några fornnordiska judlagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några fornnordiska judlagar. 337
för Bænktj gænkt] pret. flænde, part. sprænder, gandagher för
flæng de, sprængder, gangdagher] forgænliker, ganliker
för/ør-gængliker, gang[n]liker-, ock sv. diall. san[k]te Pär, Mn[g]st,
pin[g]st m. m.), Jon(i)s, Jøn(i)s, Jæn(i)s m. m.
De på detta sätt nppkåmna enstaviga namnen Mans,
Möns, Hans, Jons, Juns (fsv. Tunis) Jöns, Jans råka i sin
tur, då de stå obetonade framför annat namn, ut för
åvan-nämda judlag om n:s bårtfall fore s, ock från dessa rø-lösa
farmer utgå de dialäktiska, till stor del redan i fsv. tid
uppvisbara (se t. e. Diplomatarium Dalekarlicum, register s. 21;
Sv. Riksarch. Pergamentsbref III, 218) farmerna Masse,
Masse, Hasse, Jösse, Jusse, Jösse, Jässe *), bildade äfter den
vanliga "kurzname^prinsipen. I ett par fall tror jag mig
kuiina påvisa, att de w-lösa enstaviga farmerna uppträda även
i riksspråket. C. F. Dahlgren har som bekant i sin dikt
Vårbäcken det kuriösa uttrycket: "Sjön, han är en dummer
gös". Ingen torde vilja godtjänna den betydelse ock
användning, som här anvisas åt fisknamnet jos. Fastmer torde vara
tydligt, att här föreligger en – från författaren äller
koräk-turläsaren härstammande - misslyckad etyrnolågisk
skrivning i stället för "dummer Jos", d. v. s. "dummer Jöns",
jenom vilken lätta täkstemendatsjon uttrycket blir icke blått
länder)] äfter Svante (troligen förkårtat av /Svantepolk) sådana som Svante
(Sven)j Brynte (Brynjulf), Brunte {brun), Jonte (Jón), Mante (Emanuel)]
äfter (sotar-)murre (troligen utgående från morian med anslutning till [-[sfcor-stens-]mur)-] {+[sfcor-
stens-]mur)+} sådana som Murre (Morits), Pirre (Petter, med påvärkan av fr.
Pierre?; även i stället för Pär Reinhold), Birre (Börresen), Kurre (Karl
Reinhold)] äfter Masse (Mats, Mäss), Masse (Måns), Hasse (Hans), Jösse
(Jons), Jusse (Juns), Jösse (Jöns) - om vilka se åvan - sådana som Esse
(Esajas), Nisse (Nils), Lasse (Lars), Bisse (Bismarck), prisse (troligen av
prins, använt som hundnamn), m. m. d.
*) Förekåmsten av farmerna Jösse ock Jässe jämte varandra torde
möjligen vara anledningen till, att såsom populärt namn på haren Jösse
utträngt ett äldre *Jässe, som känn förutsättas på grund av 110. dial. j åse
hare. Detta står väl för *hjase av *hese (obl. *hiasa), en avjudsfårm till
t. hase, sv. hare. Isl. here, fsv. hore kann antingen ha ø, æ jenom Æ-omjud
äller möjligen gammalt e såsom j åse, i så fall obrutet (judlagsenligt i nom. sg.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
