Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 2. Suffixet ja, jô och därmed sammanhängande frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 Hellquist: Nominalbildníng.
språken anföras af Kluge N. Stl. §§ 60, 70, t. ex. fht. jimgidi n.
junges von tieren’. De äro dimin. eller koll. och gränsen dem
emellan är stundom svår att uppdraga. - På samma sätt förklaras:
fsv. (il)hydhe, sv. diall. y e, Me jämför Ez. med isl. hjii, och Noreen anser
P. B. B. VII. 443 n. 5 det uppkommet genom kontamination af hy (*hwo)
och þyþe (i motsats mot Eqy. III. s. 281). Kunde man icke snarare föra
det till dessa bildningar?
isl. skøde ’skotyg’ = fgutn. skyþi med samma bet.
fsv. thude ’golfbräder’ St. L. till pil ’tilja’, som kollektiv vida spridt
äfven i våra diall.
sv. diall. måg de ’pack, följe’ Ez., väl till germ. magus ’gosse, dräng’.
(slagde pl. ’afhuggna trädstammar etc.’ Delsbo - se Ez. Formen kan
jag ej närmare bestämma.)
2) af adjektiv och småord afledda:
isl. enne, ’panna’ Fr.2 : pref. ann (and) ’emot’ (i t. ex. sv. andlit och isl.
ender *).
gøde ’nyttiga ting’ Fr.2 : godr.
hyske ’familj’ = fht. MwisJci n. måste tydligen fattas såsom bildadt på
ett adj. hiwisk-j -sk- är intet kollektivmärke.
inne ’bostad, härbärge’ : adv. inn. Jfr eng. inn ’värdshus’.
rya ’rost’ : mht. rot ’röd’. Pd.: fslav. ruðda (<: -dh-j-). Jfr diall. rosk <1
*rudh-q[o-.
no. smcee ’småfä’ Aa. : isl. smár.
fsv. *skyrte > gsv. skorte ’skorf Eqv. VI. : *skurter - fht. skurz, ägs.
scort ’kort’. Pd.: sJcyrta ;> nsv. skjorta.
sv. diall. skalle ’slösäd’ : skäll ’mager, klen’ Ez.
Osäkert är. huru gr ey och kid skola fattas:
grøy n. ’hynda’ : *graw-ja (i aflj,- förh.: grár) liksom røydr (se ofvan!) :
rauär.
kid n. sv. kid kan, synes mig, vara en neutral bildning på ie. -tia : g.
l/^ki i got. part. uskijans ’hervorgekeimt’, fht. chi-mo m. o. a. En alldeles
parallell bildning, ehuru med lång rotvokal, vore då fht. frumikidi
’spröss-ling’. Kid: \/ ki = neutr. af got. alþeis : l/ al.
ß) deverbativa: en sådan kategori bör äfven här afskiljas;
hithörande ord hafva en agentisk (instrumental) betydelse. Hit böra
först och främst föras:
isl. milte n. ’mjälte’ <: *milt-ja till germ. v. meltan ’erweichen,
schmelzen’ v medel att smälta ’in Eücksicht auf das der Milz zugeschriebene
Verarbeiten, Auflösen, Flüssigmachen verschiedener Säfte’ (Kluge Et. Wb. Milz);
fsv. micelte m. <c *melt-an. Som vårt verb tydligen är ett s. k. í?-presens
såsom 1. laedo, isl. meta m. fl., bör man föra hit got. mil-deis ’den
uppmjuk-nade’ (jfr sv. m$7c?väder, v. miliö), hvilket då förhåller sig till en urspr. ]/ mel
såsom got. alþeis ’den uppvuxna’ till v. ålan Växa’, isl. kaldr till kålan
’frysa’ o. s. x-
herbirge n. jämte yngre herberge n. ’härbärge’ <r *birg-ja till germ. v.
bergan] herberge är väl en bildning på rotstad, bürg-, häraf ock möjl. -birge
såsom -minne <c -mynne o. a. ex., anförda af Kock Ark. IV. 163.
Dessa två ord äro med -ja- afledning uppkomna på
presens-stadiet af germ. starka verb. Men här ha vi egentl, att anföra
några bildningar på -j’a-verb, analoga med de i det föregående nämda
prýcter etc., dynr etc., beiner etc. samt neutrala abstr. såsom fygle
*) Ordet förekommer direkt substantiveradt i da. diall. and ’panna’.
Molbech, Dial. lex.; Feilberg, Ordb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
