- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nionde Bandet. Ny följd. Femte Bandet. 1893 /
105

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volundsagan (Henrik Schück)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Schück: Vplundsagan. 105

jungfru gjorde hon motstånd. Brunsten gjorde då, att hans
sad utgöts öfver gudinnans Iår. Gripen af afsmak tog hon
då ett stycke ull, strök därmed bort säden och kastade denna
på jorden, hvarefter hon tog till flykten. Ur den på marken
kastade säden föddes sedermera Erichthonios" *). Om MduSs
dotter berättas i prosasagan, att hon kom till Yelents smedja för
att få en ring lagad, och - fortsätter sagan - "lætr Yelent
aptr hvråina sem fastazt oc legz hia konongs dottor"2).
I Vplundarkvida sofver han henne först med öl:

"Bar hann hana bióri

þviat han betr kvnni,

Sva at hon i sessi

vm sofnadi" (str. 28).

Här hafva vi således den ena af de båda
hufvudtilldra-gelserna i sagan, och likheten blir ännu större, om vi
observera, att den konstfärdige smeden i ena fallet säges vara
halt och i det andra berättas hafva afskurna fotsenor.

Dædalus, hvilken förfärdigar sig vingar och flyr undan
sitt fängelse hos konung Minos, svarar lika förträffligt till
sagans andra hufvudepisod.

Orsaken, hvarför man trots denna likhet i allmänhet ej
antagit ett germanskt lån från antiken, torde - utom den
naturliga oviljan att afstå från något af det, som man ansett
såsom germanernas arf och eget - vara den, att det finnes
flera icke blott germanska, utan ock gemensamt
indoeuropeiska mytiska föreställningar om demoniska smeder. Likheten
mellan den germanska och den klassiska myten kan därför
enligt denna åsikt bero på ett gemensamt ursprung för båda.
I detta fall - säger Golther med rätta - "kunna vi säkerligen
också förutsätta en uråldrig gemensam grundval. Den
germanska folksagans smidande dvärgar och alfer hafva många
beröringspunkter med Yulcanus och liknande föreställningar.

*) Apollodoros III, 14, 6.
2) Kap. 74,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 00:08:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1893/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free