Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bemærkninger til Östnordiska och latinska medeltidsordspråk (Sophus Bugge)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bugge: Bern. til Medeltidsordspråk. 83
Ved "Thott." betegner jeg "Nogle faae Norske Ordsprog"
i Nr. 464 oct. i Thottiana i det Kongelige Bibliothek i
Kjö-benh%vn. Sproget viser, at denne Samling er fra Lister og
Mandals Fogderi. Ved "Leem" betegner jeg de af Knud Leem
samlede norske Ordsprog i Nr. 597 qvarto i den Kallske
Samling i det Kgl. Bibi. i Kjöbenhavn. "Aasen" betegner anden
Udgave af I. Aasens norske Ordsprog.
D1 = S1.
At bygghæ, byggia her betyder "gjöre beboeligt", stöttes
ved Modsætningen en eigi með úlpgum eyfta (ogsaa i Frost.
I, 6; Hak. 3), hvor eyða er "lægge öde".
Latinens egis forstaar jeg ikke. Skal der staa regis?
D2 = S2. Jfr Aasen S. 92.
D4 = S76, D70-S4. Jfr. Aasen S. 107.
D7-S7. Jfr. Aasen S. 126.
D10 - S14. Norsk: Svart salt taaff vonne gielder (Thott.).
personer oberoende av hvarandra tänkt sig dem. De i fråga
varande ställena förtjena därför kanske att anföras:
D 614 = S 547. "Troligen bör läsas aatstyrdh ’anlopp, anfall’.
Jmf. styr ja ’stoja’ (Helsinge socken i Finland; Vendelis Nyl. ordb.),
no. styr j a ’støie’ etc.,, styr jäst ’stride med hinanden, rives, brydes’,
isl. styrr m. ’a stir, battle, war V Eller ock för "aatstyr(m)dh
’framstormande’, ’anlopp’; jmf. styrma ’storma fram’, styr ma at líki
(IED).»
D 1000. »Lycke ’slicka’? jmf. t. lecken.* [Detta bekräftas därav,
att i det numera utkomna nittonde häftet av Kalkars ordbok flera
exempel på fd. likke (lékke) ’slicka’ anföras (i förut tillgängliga
glossarer och lexika upptages det ej).]
D 1206. "ey leyest för ee leyest(e) ’sämsta’."
I detta sammanhang må till min kommentar D 565 =. S 493
fogas, att isl. har subst. snápr ’dåre’, samt till D 615, att enligt
Nyrop: Sprogets vilde skud s. 110 ingenting i ordspråket
"Ingenting er godt for öjnene" (t. "Nichts ist für die Augen gut") är
den danska benämningen på Nihilum album (weisser Nichts), som,
blandat med fett, användes såsom Ögonsalva; jmf. det i
kommentaren från Tuinmann anförda.
Axel Koch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
