Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wadstein: Tolkning av dikter.
81
formen icke kan betyda annat än "den fagerhårige". På
grund härav måste enligt Vigfusson ordet ock därmed hela
strofen ha avseende på ingen mer eller mindre än konung
Harald hår-fagre. Haralds förmente kusin, kung
Hei-domhære, som alltså endast skulle bero på en
missuppfattning av Ynglingasagans författare, borde därför "at once
make his exit from history and vanish into the empty air
of which he is composed".
Att Harald Hårfagre hävt en äljes ingenstädes omnämd
kusin, som varit så framstående, att han skulle fått en så
glänsande ättartafla som Ynglingatal ristad i värser av
Haralds egen skald, är ju också redan i ock för sig högst
osannolikt. För en så utmärkt man fanns det samtidigt med
den väldige konung Harald rentav icke plats i Norge. Att
denne därtill skulle hävt ett binamn, som alldeles stämde
med Haralds, är ännu otroligare. A priori talar således allt
för riktigheten av Vigfussons nyssnämda förklaring.
I Den oldnorske og oldislandske litteraturs historie I.
439 f. har emellertid F. Jönsson framställt åtskilliga
invändningar mot denna uppfattning, ehuru även han finner
densamma, åtminstone vid första påseendet, vara särdeles
tilltalande. Dessa invändningar gälla huvudsakligen de
täxt-ändringar, som Vigfusson vidtagit i den här ifrågavarande
strofen för att bringa den i sin helhet i överensstämmelse
med den nya uppfattningen av densamma. Så till vida
äro även enligt min mening Jönssons invändningar
berättigade. Emellertid faller ingalunda Vigfussons förklaring
med hans täxtäiidringar. Denna kan nämligen upprätthållas
även utan ens den ringaste ändring av handskrifternas lydelse.
Det enda man härvid har att iakttaga är att icke,
såsom hittills ända från ock med Ynglingasagans författare
skett, fatta rggnvaldr såsom nom. propr., utan i stället som
appellativum. Ordet betyder (uppkommet ur urn. *ragurhj
eller rågan- eller ragen-mläan) ungefär "den väldige här-
ARKIY FÖR NORDISK FILOLOGI XI, NT FÖLJD VII. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
