Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Etymologiska bidrag (Elof Hellquist)
- - 1. Några nordiska afledningar af ie. V egh 'sticka'. — Isl. igða
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Etymologiska bidrag.
1. Några nordiska afledningar af ie. V egh ’sticka’. —
Isl. igða.
En indoeur. rot egh ’sticka’ torde man numera på goda
grunder kunna förutsätta. En sådan postuleras också af Fick
Et. Wbch* I. 361, K. F. Johansson Beitr. zur griech.
sprach-kunde s. 149, Prellwitz Et. Wbch under ¾¾g. Hit föras —
väl med all rätt — sanskr. áhié ’orm, drake’, gr. ¾¾g ’orm’[1],
lit. ezys (<: -Is) o. fslav. jeal, gr. è%lvos, fht. igil osv.
’igelkott’, se med afseende på de sistnämnda orden Kluge Et. Wbch
under Igel[2]. Huru isl. tgull bör fattas, är osäkert: på någon
slags "epentes" kan man med Möller KZ XXIV. 473
svårligen tänka. Sannolikt hör äfven hit fht. egala ’blodigel’.
Till denna rot bör enligt mitt förmenande föras isl.
fogel-namnet røafø, väl särskildt kändt från Fáfnismál: "igdur
klp-kudu á hrisinu". — Det är icke alldeles afgjordt, hvilken
fogel i fornspråket betecknats med detta namn. De flesta
tyckas dock anse, att härmed afsetts nötväckan (Sitta europea),
som i vissa trakter af Norge säkert kallats egde, jfr P.
Clau-sön s. 390[3], Bugge Völsunga saga s. 195. Om min
sammanställning är riktig, har fogeln fått sitt namn af samma
anledning, enligt hvilken den i engelskan kallas nutpecker
(: peck ’picka, hacka’); jfr äfven sv. nötväcka nedan.
IgcSa förutsätter ett urgerm. *i%i(fon, en bildning af samma
art som sv. fisknamnet skädda < *skaiði(fón, se förf. Språkv.
sällsk. i Upsala förh. 1891—1894, s. 83 if. Ordet är en
[1] Den gamla sammanställningen (se t. ex. G. Meyer Griech. Gramm.
§ 200) med lit. angís, lat. anguis kan knappast vara riktig.
[2] Att igil skulle vara direkt utveokladt ur ett västindoeur. *eghí~nos,
såsom Kluge å anf. st. synes anta, förefaller dock icke sannolikt; jfr i denna
fråga Noreen Urg. Lautl. s. 142.
[3] Egde är, enligt nämnde förf., så stor som en lärka och sjunger hela
natten igenom om sommaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:00 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/anf/1897/0240.html
