- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
23

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina (Elof Hellquist)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hellquist: Nord. verb på -k, -l, -r, -s, 4. 23

Af isl. geiga ’taga en skef riktning, vika af åt sidan’ Fr.2,
no. geig(j)a ’svinga, svänga’

på -Z: no. geigla ’ang. ds. som no. geiga\ se Boss.

på -r: geigra ’ung. ds. som isl. geiga’, se Ross. — Nom.
dev.: geigr m., -a f. nom. ag., adj. geigren Ross.

Af isl. geipa ’prata’, no. ’komma att gapa, sätta öppen’

på -Z: no. geipla ’kasta öfverkroppen 1. armarna åt
sidorna; gapa; skämta, gäckas’ Ross; jfr Wadstein ZfDPh XXVIII.
526. — Nom. dev.: no. geipl m. nom. ag. Ross. Isl. geipla ’prat’
sannolikt: geip n. ds.

Anm. Möjligt är, att isl. geispa, sv. gäspa hör hit och
utgår från ett *geipsa, jfr Ljungstedt Anm. till det starka pret.
s. 58, Persson Wurzelerw. s. 178. Ljudutvecklingen vore då analog
med t, é±. den i sv. tispa, se förf. Ark. VII. 156 not 1, andra ex.
se Noreen Pauls Grundr. I. 473 (§ 123).
-Af no. geisa ’skrefva’

på -k: geisha ds. — Nom. dev.: geisha f. nom. ag. Ross.
Af no. geisha (se ofVan) — på -r: geishra, se Ross.
Af stammen gem- (gim-) ~ gam- ~ gum-

på -l: sv. diall. gimla ’röra läpparna på ett opassande sätt’
Rz s. 193 ~ da. gumle ’tugga’ (: da. gumme ’gom’?).

på -s: sv. diall. gemsa, gimsa ’mumsa; ej säga ut, hvad
man bör’ ~gamsa ’mumsa’ /v gumsa ’tugga sakta o. länge’.

Anm. Om motsvarande former med begynnande j se Rz
s. 183. Möjligen böra dessa förklaras såsom uppkomna framför
palatala vokaler, hvarefter utjämning åt båda hållen egt rum.
Af no. giga ’vackla, stå löst’

på -l: no. gigla ds. Ross; jfr sv. diall. gichla, hvaraf gickél
n. ’ruckel o. d.’ Rz s. 192. — Nom. dev.: no. gigla f. ’ds. som sv.
diall. gicheV.

på -r: no. gigra ’ds. som gigla’ Ross. — Nom. dev.: no.
adj. gigren Ross.

Af isl., no., sv. glama ’larma, stoja’ (< *ga-AZam-?, se
Wadstein Indog. Forsch. V. 15)

på -r: isl., no. glamra ds. — Nom. dev.: adj. glamren.

på -s: no. glamsa ds. — Nom. dev.: glams m. abstr., glams
m., -a f. nom. ag. Ross.

Af en stam glan- (i no. glana ’lustig kvinna’ Ross, som
möjligen förutsätter ett verb *glana med betydelsen ’vara lustig’ 1.
dyl., jfr. no. glana ’stirra, glimta’)

på -s: no. glänsa, se Ross s. 951 *.

på 4: no. glenta ’skämta o. rasa’ ~ no. glänta ’glida’ Ross,
’skämta o. rasa’ Aa. — Nom. dev.: glent n. abstr. Ross. — Af no.
v. glenta på -r: glentre Aa.

Anm. 1. Svåra att bestämma äro no. glensa ’glida lätt
o. hastigt o. d.; skämta o. rasa’ Ross, hvaraf glens n. abstr. o.
glensa f. nom. ag., samt isl. glensa ’skämta’ o. glens n. ’skämt’,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1898/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free