Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina (Elof Hellquist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
Hellquist: Nord. verb på -k, 4, -r, -.9, -t.
Anm. Osäkert är, om no. hehsa ’give hvasse Ord’ Aa.,
sv. diall. häcksa ’smäda’ Rz hör hit: kanske till ett *hækia = mht.
h#echen ’sticka’, i hvilket fall omljudet väl beror på, att ordet
uppkommit på en redan omljudd stam. — Sv. häckla ’tadla’ är samma
ord som det från ty. lånade häckla, no. hekla (om lin, hampa o. d.).
Af adj. hal (eller möjligen sv. diall. hala ’halka, slinta’ Rz,
Schagerström Vätöm., jfr anm.) * •
på -k: sv. halka ’slinta’; se anm.
Anm. Isl., fsv., sv. sbst. halka f. är snarast att anse som en
afledning af adj. hall, hal., jfr isl. harka o. a. af förf. Ark. VII.
145 anförda analoga bildningar; se för öfr. anf. afh. s. 146. —
Verbet, hvilket jag tidigast känner från förra hälften af 1700-talet,
torde hafva nppkommit under anslutning till sbst.; möjligen är det
en af sbst. föranledd ombildning af v. hala, som dock endast är
bekant från diall. Vore ordet enbildning af samma art som jämka,
sinka o. d., skulle det betyda ’göra hal’ eller dyl. — Ett helt
annat ord är väl ä. d. holke ’slæbe sig, have møje’ Kalkar, jfr Rz
haalk 3).
Af no. hala (—sv.) — på -s: no. halsa ’hala ojämnt,
mödosamt, våldsamt’ Ross.
Af isl. adj. haltr 1. ett isl. v. *halta (= sv., no. halta)
på -r: isl., no. haltra ds. Fr.2, Aa.
Anm. En ung afljudsform till detta ord föreligger kanske
i no. hultra ’småtrafva; springa mödosamt o. osäkert, haltande osv.’
se Aa., Ross. — Nom. deø.: hulter n. abstr., adj. hul tren.
Af no. hama bl. a. ’rifva tillsamman’
på -Z: haml a (ihop) ds.
på -s: hamsa (ihop) ds. Ross.
Anm. Hamsa i betydelsen ’inhölja o. d.’: hams m.
på -t: hemta ’samla osv.; gripa efter’ Aa., Ross; väl
närmast : hemja ’samla’, till hvilket äfven hema (hvaraf hems m. abstr.),
se Ross, bör föras.
Af germ. sbst. *handus — isl. hpnd, sv. hand
på -k: sv. diall. hanka ’syssla med ngt’, eg. ’handhafVa’
(< *handfca) VU ÖM, ’hand efter hand harfva till sig’ Rz s. 242.
på 4: isl. handla, hgndla ’beröra; behandla’, hgndla äfven
’gripa’ Fr.2, no., fsv. ds. — mlgt. handelen, fht. hantalón, hanto-,
ags. handlian (eng. handle) ds.
Anm. Den moderna betydelsen ’drifva affärer, köpslå’ ha
no. och sv. erhållit från sbst. handel, lånadt från det deverbativa
ty. Handel*, jfr den inhemska bildningen handel (med sammansatt
accent) ’handfull lin’ Rz : hand. Vidare har möjligen fsv. handla
(se Sdw.) i någon eller några betydelser rönt inverkan från mlgt.
handelen.
Af nord. hänga, hänga
på -Z: no. hångla ’med möda komma fram; vara sjuklig’
Aa., sv. diall. hångla, hångla ’hänga efter ngn, vara efterhäng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
