- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
43

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina (Elof Hellquist)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hellquist: Nord. verb på. -k, -Z, -r, -s, -/. 43

Af no. knuva ’trycka’, "knuge" — på -Z: knuvla ’ung. ds.,
men med flera o. mindre rörelser’ Ross.
Af sv. knåpa

på -Z; sv. diall. knoppla ’arbeta smått’,
på -r: sv. diall. knojtpra ds. VII ÖM.
Af sv. diall. knåra — pa -Z: Vcnårla, knólla ’hopfösa,
tilltrassla’ VII PPm.

Af da. knæ, no. kne ’knä’ — på -Z: da. knælc, no. knéla
’knäböja’ Ross; jfr eng. kneel.

Af no. koga, sv. diall. kåga ’koxa, titta’ Nn Dalm.
på -Z: isl., no. kogl a ds. Fr.2, Boss; jfr under kaga.
på -,<?: fsv. koxa Sdw., nsv.
=-Af no. köpa (o) ’glo’ — på -5: ko/sa ds. Eoss.
Af sv. diall. kora ’röra’

på -Z: *korla ds. — Nom. dev.: *korla f. ’röra’ VII PPm
(: v. *korla = sbst. röra : v. röra).

Af no., sv. diall. krabba ’krafla, krypa; gripa, krafsa’ *) ~
stammen kraf- (se Jessen Et. Ordb. under kraft) i sv. diall. kräva Rz
på -Z: no., sv. diall. krabbla ’krafla’ Ross, Rz, da. krabl**,
ds., *= eller <: Igt., nht. krabbeln ~ isl., no., sv. krafla, da. kravle, jfr
mht. krabelen (~da. krible, ung afljndsbildning). — Nom. dev.: no.
adj. kraflen Ross.

på -s: isl., no., fsv., nsv. krafsa, da. kraf se ’rifva, skrapa
med händer 1. fötter o. d.’; sv. diall. äfven ’krypa; gå långsamt’
Rz s. 348. — Nom. dev.: sv. diall. krafsa ’1) kratta (: v. krafsa =
sbst. krabba ds. : v. krabba) 2) fot på höns, Aager’, krafs n. koll.
’sammanrafsadt skräp’ Rz; no. adj. krafsen Ross.

Anm. Sv. diall. krappla ’krafla sig fram’ VU ÖM s. 19
är väl lånadt; jfr mht. krappeln.

Af stammen kraf- i sv. diall. kräva ’förstoppas, tillslutas’
t. ex. "det kravar i halsen" Rz — på -Z: isl. krafla, se Fr. 2, sv.
diall. krafla ’rossla, hosta ofta o. smått’. — se anm. under kråka3.
Af no. kråka ’krafla sig fram’

på -Z: no., sv. diall. kr äckla ds. Ross, Rz, VII ÖM, äfven

f) Af den etymologiska motsvarigheten till detta verb, jfr Igt. krabben,
mht. krabbeln, mht. krappeln ’kratsa1, anser jag ags. crabba, isl.. no. krabbe,
sv. krabba .vara bildadt, såsom isl. spóe : *spowan, f ht. brëmo ’broms : brë~
men osv. Är sbst. urspr, samma ord som lat. carabus (osv.), har i alla
händelser anslutning egt rum till nämnda verb (jfr Jessen Et. Ordb. s. 128,
Kluge Et. Wbch under Krabbe). Den geminerade median tillhör sålunda
ursprungligen verbet och förklaras ur dettas bildningssätt. Det är nog att
fatta som ett intensivum eller iterativum till ett *kratan (jfr krafla osv.).
hvars slutljudande stamkonsonant förlängts på grund af denna verbets
funktion. [Enl. Kluge skulle dubbelkonsonanten i ty. krabbeln, mht.
krappeln snarast bero på folketymologisk anslutning till krabbe, krappe]. Om
liknande fall (jfr särsk. sbst. vagga : v. vagga : v. vaga) se förf. Ark. VII. 55
not 4. — Öfriga deverbativer till samma ord äro no. krabbe ’liten krypande
tingest’, no. krabba ’träd med krypande grenar’ o. sv. diall. krabba ’kratta’.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1898/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free