- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
171

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina, forts. (Elof Hellquist)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hellquist: Nord. verb pa -#, -J, -r, -s, -£. 171

till sitt ursprung sannolikt intet att skaffa med motsvarande
afledning i det no. verbet. Kanske föreligger bär lån från Igt.; jfr
mlgt. sur(e)ke ’ängssyra; suräpple’.

[Om sv. diall. sångla se under sing{w)-]

Af isl. sélly no. sæl ’lycklig" (eller möjligen isl. o. no. v. sela
’göra lycklig’)

Eå -i: isl. scttka, no. sælka ’göra lycklig’, i no. äfven
., %’> ^r.a, Aa. — Nom. dev.: no. sælka ’lycka,
välbefinnande’ Aa.

[Om da. diall. sølke 3ë under sul-]

Af sv. diall. adj. sör ’förtorkad, vissnad’ — på -i: sv. diall.
sörka ’eg. göra torr 1. vissen; afskala barken på träd, att de må
vissna’ Rz.

x) Af (nord.) stammen tann- i isl. tgnn osv. ’tand’, jfr äfven
no. tanna ’ds. som t andra’ Ross,

på 4: isl. tgnnla ’(to attack witb the teeth) backbite,
quarrel’ Vgf., no. tandla ds. Ross, äfven ’gnaga, tugga med
svårighet’ Aa.

på -r: no. tandra (< Hannra) ’ds. som isl. tgnnla9 Aa.,
jfr äfven Ross.

Af sv. diall. tasa ’prassla’ — på 4: sv. diall. Hassla ds. VII
PPm.; väl samma ord som riksspr. tassla ’hviska o. d.’?

Af isl. adj. tiär ’som föregår 1. är förhanden, sedvanlig’, jfr
sv. tidt och ofia, — på -k: isl. tiäka ’ha för vana, bruka’ Fr.2

Af no. titta ’tillra’ Aa.

på -t: sv. diall. *tilka ’droppa’ VII ÖM s. 33.
på -r: sv. tillra ’rinna långsamt, stilla o. droppvis’, da.
diall. tüdre ds.; jfr Rz s. 7331.

Anm. Jfr sv. diall. Hilpa ’droppa’ VII ÖM s. 33.

[Sv. tindra ’lysa med omväxlande klart o. matt sken, i sht
om stjärnor o. d.’, da. tindre ds. kan naturligtvis från formens
synpunkt vara en hithörande r-afledning af germ. st. v. Hindan *»
mht. zinden ’brinna, glöda’ (hvaraf kausativet sv. tända osv.) :
urgerm. Hindaron. Då emellertid r tydligen uppträder som
no-minalsuffix i besläktade nomina, har sannolikt afledningen i v.
tindra samma ursprung, — Ordet motsvaras af no. o. sv. diall.
tindra ’gnistra’, se Ross och Rietz. I ä. nsv. är det, såvidt jag
vet, äldst kändt i samma betydelse; jfr nämligen Stiernhielm:
"tindrand(e)’ gnist(a)" (SAOB). Vid sidan häraf förekommer sv.
diall. tindra f. ’gnista’ Rz. Suffixet i detta ord kan ej gärna
skiljas från det, som förekommer i isl. tandre m. ’eld’ (hvaraf isl. v.
tendrä), no. tandrfe) ’gnista; antändning’ (hvaraf no. v. tandra
’fatta eld, utsända gnistor’ Ross), fht. zantaro ’glühende Kohle’ å
ena sidan samt i isl. tundr n. (hvaraf isl. v. tundra ’börja att

*) Bildningar på t af äldre þ behandlas under denna senare bokstaf
endast i det fall, att äfven afledningar med begynnande þ äro uppvisade;
jfr noten under r.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1898/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free