Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om fornnordiska sammansättningar med kortstafvigt verb till första sammansättningsled (Elof Hellquist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Fnord. sammansättningar. 231
gånget sammanfall af -iwt- och -m-stammar, hvarvid
likaledes de förra analogice antagit eller genom ljudlig
utveckling erhållit de senares form 1). — Svårigheten för såväl
Falks som Erdmanns teori — dock väl icke oöfverstigliga
sådana — vållar, som ock de nämnda författarna själfva
framhållit, isl. heyrin-orð, -kunnr, -kunnigr. Därtill kommer
naturligtvis det faktum, att de enkla isl. ord, som bevisligen
och obestridt äro gamla ¾m-stammar, samtliga ha bevarat -w,
såsom heyrn (got. hauseins), njósn (got. niukseins), skim
(got. skeireins)2).
För egen del är jag icke i tillfälle att uttala någon
bestämd mening i denna fråga. Så mycket är emellertid
säkert, att — huru än typen sendi-rnapr uppkommit —
efter denna, som Falk påvisat, en hel mängd fornnordiska
komposita bildats, hvilkas första led är att direkt återföra
på presensstammar af långstafviga Ja-verb: urnord. sandi- osv.
Det är under sådana förhållanden egendomligt, om inom
det språkområde, som här afses, icke några spår skulle finnas
af likartade komposita med kortstafvigt första led. Sannt
är likvisst, att ingen sammansättning af typen spyri-,
hyli-osv. anträffats, dvs. ingen, hvars första led kan misstänkas
vara en gammal fw/-stam, om man nu verkligen med Falk
får antaga, att detta slags bildningar i nordiska språk i
sammansättningar uppträdt under en sådan gestalt. En
förklaring af detta förhållande lämnas af F. Ark. IV. 362.
*) Om möjligheten af att i något eller några ord relativt unga
de-verbativer, uppkomna direkt ur verbet, föreligga, se förf. Ark. VII s. 40 följ.
(mom. /?); jfr de på motsvarande sätt uppkomna maskulina abstrakta beiner,
greiéter osv. (s. 27) eller de neutrala konkreta deile, kenne osv. (s. 87).
2) Om dessa bildningar se för öfrigt, särskildt med afseende på det i
vissa af dem uteblifna ¾-omljudet, v. Bahder Die Verbalabstracta etc. s. 84,
Bugge Ark. II. 212, Falk Ark. III. 297, 301. IV. 355. Kock PBB XV. 26G,
Wadstein PBB XVII. 430, Kock PBB XVIII. 460 samt XXIH. 492 not 2.
Å sist anf. st. framställer Kock med någon tvekan den tilltalande meningen,
att frånvaron af ¾-omljudet i lausn osv. ytterst beror därpå, att afledningena
* i vissa kasus varit långt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
