- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
39

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

östergren: Kasas v&ksl. i fsv.

89

teknit sculd’ Bil 917, ’fore ostyrokt folk skuld’ Bir 5.110,
’för thz starka hopet skul som MB 2.3oo, ’för mith nampn
skuld’ Su 51, ’för sin mandom skuldh’ Di 244, ’för thetta
swaare meenföre skuld’ FM 291 (1506), ’for thän
krank-domin skuld’ KL. 56, ’for ena människa skull som ~ Hist.
Trojana 201. Yid eksempel som ’for wener oc frändher skuld’
LfK 164, ’för hans hälga böner skuld’ Lg 3.169, ’for idhra
böne skuld’ Bir l.i4, vilka äro ganska vanliga, är formen
sådan, att den möjligen kan fattas som jenitiv.

Att vid uppkomsten av ack. vid for—skull ordet for spelat
unjefär samma roll som i i eksemplet ’j werdhlene vphofF
visar sig bland annat därav, att även dativformen någon gång
insmyger sig i dylika fraser. Detta är ju just vad man
väntar sig, då ju for styr såväl dativ som ackusativ. Så ha vi
i Bil 390 ’for tronne skuld’, MB 1.37 ’fore enne skipilse skuld’,
vilka kunna vara dativer, samt Lg 3.615 ’för människiom
skuld’. Människiom kan Söderwall ej förklara, varför han
(med frågetecken) föreslår att ändra det till människionna.
I ’Ansgarii hälga lifwerne’ (utj. av Schröder 1828), som är
skriven, men ej översatt, av samme man, som skrivit
’Bar-laam och Josaphat, men synes ha något yngre språk
(Klem-ming Inl. t. Bonav. betr. s. XXYI ff), förekomma rätt ofta
dativliknande former vid for—skuld, t. eks. ’for the hardo
pinone skuld’ Ansg. 179, ’for sine klarhet skuld’ ib. 181,
’for sine gudhlikhet sculd’ ib. 185, (ej) ’for nokre ömko sculdh
äller barmhärtoghet uthan for nokre kyndoghet sculd’ 187,
’for thässe sakene skuld’ 191 ock 221, ’for the sakene skuldh’
213, ’for thenna sakinne skuld’ 237, ’for thinne dygdh skuld’
257, ’fore sinne mildhet skuldh’ 243. Emällertid
förekommer här, vid sidan av fall som ’fore solene hita’ 205, ’var i
kirkione ärandom’ 243, -e i jenitivändelser även i andra fall;
man skulle dock kunna tänka sig, att denna skrift
representerar ett stadium (tids- äller rums-), då analogiinflytelsen
från dativen, som i Barlaam var i sin bejyimelse, gripit mer om-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free