- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
59

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

v. Friesen: Gubbe och gumma. 59

etc. Äfven detta ord — gubbets — har enligt Kock
medverkat till ombildningen af gumme ;> gubbe.

I Mediagem. har jag häremot in vänd t, att goper i ýop(er)
bist bör ha varit relativt oaccentueradt, emedan goper här
stod i en urblekt betydelse i en höflighetsfras; jfr b kära brór,
söta ni, go herrar, s(ö)ta får o. s. v. Men om betoningen
varit gubbts(e) så borde detta ljudlagsenligt vid accentens
tillbakadragande bli gübbis (med acc. 2). Kock invänder Sv.
Lm. XV: 8 s. 12 mot denna min anmärkning, att det äldre
uttalet varit goxd bise, icke god bise, som jag sökt göra
sannolikt. Han söker styrka detta med exempel som goxrå (af
god råd), allHing (af cill ting) samt särskildt golffar namn
på åskan (Tor), äfven ’morbror’, godmor ’mormor’, jfr da.
bestemor ’mormor’, bestefar ’morfar, farfar’. I alla dessa
exempel har dock enstafvighetsaccenten, så vidt jag kan se, ett
eget skäl. Liksom Kock är jag öfvertygad om, att vi i
gof-far och gommor ha att söka juxtapositioner med god som
första led. Men i motsats till god bise, där god saknade
motsatsbetoning, emedan bise och god bise aktualiserade samma
föreställning (’gubbe’), åt hvilken adj. god endast gaf en mer
oväsentlig fargning, har göp möpir (> gómmor ’mormor’)
betecknat ett annat och motsatt begrepp till det enkla möpir,
så ock göp(er)fapir ett motsatt begrepp till fapir. Därför har
adjektivet i båda fallen varit betonadt och gifvit upphof till
enstafvighetsaccenten i góffar gommor. Altså nsv. sta får,
söta får : nda., nno. béste far, béste mor = *god(}i) bise: goper
fapir ’farfar, morfar’, gop mópir ’mormor’ (> góffar, gómmor).

Men jag har ännu ett skäl för mitt antagande, att
gübbis gúbbas äro utbildningar af gubbe med ett par utländska
slangändelser -is och -as. Det är det, att båda orden
stundom uppträda utan bestämd artikel i fall, då vår
språkkänsla kräfver sådan. Kock anför från Norrland ett"måntro
gubbas blev ond?", där ett gubbe ovilkorligen måste haft
artikel. Liknande fall känner jag flere: vnu ä gubbas borten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free