- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoandra Bandet. Ny följd. Adertonde Bandet. 1906 /
273

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Vidare om härad.

273

Haverman Arkiv 9 s. 133 noten, en avledning av stammen
i ordet j¾/on", dock så, att härad utgått från en ursprunglig
form *hiwa{z) med kort (ej långt) i-ljud.

När jag seiast yttrade mig i denna fråga, uttalade jag
mig helt kort om Brates etymologi, då den knappast vunnit
några anhängare, och detta tydligen emedan han delvis
utgår från förutsättningar, som (enligt min åsikt) strida mot
kända språkförhållanden.

En mycket graverande invändning mot Brates
härledning är, att a-ljudet i penultima av det rätt ofta
förekommande fsv. harap (harœp, hared) VGL. I, ÖGL. etc. blir
alldeles oförklarat.

Härom yttrar Br. s. 207: "Fsv. harap har jag dock sökt
förklara Arkiv 9, s. 134 under hänvisning till att samma
växling som i hterap, harap förekommer i fsv. hœskaper,
ha(s)kaper [tydligen tryckfel för ha(s)skaper\ som ju erkändt
hör till stammen hjon. Hvilken förklaring än kan komma
att antagas för a i detta ord, är den med min etymologi
också tillämplig på harap*.

Häremot är synnerligen mycket att invända.

Framför allt, att det omtalade fsv. vha{s)skaperJ) [i
handskriften står hasskapœr] är ett ord av ytterst tvivelaktig
existens.

v. Friesen och jag kunna icke glädja oss åt stor
enighet vid bedömmandet av utvecklingen av ljudgruppen aiw i
de fornnordiska språken. Men i en punkt äro vi ense, att
nämligen det även i diskussionen om a½-frågan indragna
Viasskapœr* är en skrivning utan all språkhistorisk betydelse
(jmf. v. Friesen Till den nordiska språkhistorien s. 16, Kock
i Ark. nf. Xm, 366).

Då man nu emellertid än en gång åberopat sig på detta
ytterst problematiska "hasskapœr", måste jag (jmf. delvis
Ark. sist anf. st.) erinra om att förhållandet därmed är
följande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1906/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free