Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjelmqvist: Anmälan. 871
Sœmundar Edda mit einetn Anhang herausgegeben und
er-Mårt von F. Detter und JR. Heinzél. I. Text. U. Anmerkungen.
Leipzig, Georg Wigand 1903. XV+213 och VUI+679 s. Pris
30 mark 1).
Textbandet af Detters och Heinzels ståtliga Eddaupplaga
inrymmer ej blott de sånger, som förekomma i Codex Regins 2365
¾v. (R) och Codex Arnamagnæanus 748 qv. (A), utan äfven de
Iddakväden — hela eller i fragmentarisk form —, som blott
finnas i de olika handskrifterna af Snorra Edda, vidare Hyndluljoct,
Grögaldr och Fj$lsvinnsm$l samt de strödda poetiska brottstycken,
som bevarats i Yplsnngasaga.
Till grund för utgifvarnas text ligga de
fototypiskt-diploma-tiska upplagorna af R och A samt, hvad beträffar sådana dikter,
som ej ingå i nämnda handskrifter, äldre editioner (framför allt
Bugges Eddaupplaga). Handskrifterna själrva tyckas ej hafva
begagnats.
I motsats till flere andra Eddautgifvare ha Detter och
Heinzél ej haft till syftemål att kritiskt återställa den ursprungliga
texten, bortsedt därifrån att de företagit enstaka ändringar (se t. ex.
V(>lusp$ 53: 4, Lokasenna 52: 6, Vélundarkvida 3: 8, 10 o. s. v.)a).
Betecknande är, att ett par uppenbara skriffel fått kvarstå orättade
(se H^vam^l 11: 4, 33: 6) och att åtskilliga emendationer, som
utgifvarna anse vara mycket sannolika, upptagits först i
kommentarbandet (se t. ex. s. 225, 302, 310 i detta). Anmärkningarna i
andra bandet visa emellertid, att utgifvarna ej ställa sig fullt så
af-visande mot den moderna Eddaforskningens restitutionsförsök, som
man skulle frestas att tro på grund af texten 8).
Å andra sidan ha utgifvarna icke heller velat inskränka sig
till att gifva ett diplomatiskt aftryck af de gamla kvädena.
Visserligen sluter sig den text, de prästera, ganska nära till
handskrifterna, men afvikelserna äro dock ej så obetydliga.
"Upplösningar" äro ej angifha, stroferna ha numrerats och afdelats, allt i
läsbarhetens och öfverskådlighetens intresse. Äfvenså ha i vissa
fall normaliserande "förenklingar" och "förtvdliganden" af
handskrifternas beteckningssätt företagits (se Inledningen till första
bandet s. XI f).
Att det sätt, hvarpå utgifvarna återgifvit och normaliserat
Eddahandskrifternas bokstafVering, icke är tillfredsställande i alla
afseenden, har redan anmärkts af Finnur Jonsson, till hvars an-
J) Offentliggörandet af denna recension fördröjdt på grund af
författarens sjukdom.
2) Strof- och verssiffrorna äro Detter-Heinzels.
3) Jfr A. Heusler i Göttingische gelehrte Anzeigen 1903, s. 692 f.
ARKIV FÖR NORDISK FILOLOGI XXII, NT FÖLJD XVIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
