- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
32

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32 Kock: 1600-talets verskonst.
skilliga på hans tid brukliga samtalsformer, och i själva sin
text använder han avsiktligt åtskilliga dylika, som annars
icke eller blott ytterst sällan anträffas i den samtida tryckta
prosaliteraturen.
Så yttrar Columbus under Ellipsis s. 26, 9—10 *):
”Christierns tijd tycktes will komm’ i gän för: tycktes at willja
komm’ igen”, och även annarsfinner man hos honom exem-
pel på apokope i hjälpverb såsom: at man skulle kunn1lära
43, 1 — som knapt någon främmande ska’ kunn1 säij’-ut
44, 38—39 — För däd köpet kunni (av kunne I) haa’n
65, 31 — lät blij . . . lä bli ä 13, 32 — så måst han vara
den förste (citat av ett m untligt uttalande av Stiernhielm)
9, 24 — derför måst iag säija 59, 3 — Ni måst gå . . .
59, 29 — Styln måst eij wara eens 69, 32 — Iiund-skall
etc. mått skrifwas mäd tu ell 47, 13—14 — dä skul heta
20, 30 — skulV ha wägit 22, 32 — rättskull dä’ wäl heta
58, 30 — skull dä war någo skälmstycke 13, 26 — så
länge däd inte bewijses war en owahne 50, 24—25 — om
däd man woor en waane 50, 24.
Också i andra verb än hjälpverb förloras ofta slutvoka-
len, om nämligen verbet omedelbart efterföljes av en par-
tikel eller väsentligen likartat ord med fortis, eller om verbet
annars på så sätt ingår i en fras, att det självt är relativt
oakcentuerat2), såsom: betal1 igen 24, 9 — derföre wile de
drifw1 utet igen 50, 22—23 — ond te gör i lag 21, 34 —
häfw-opp, häfw-ut 12, 24 — håll igen 32, 15 — kom1 igän
38, 13 — komm1 til wäga 4, 23 — kom i grötwrån 19,
14 — komm1 öfwereens 14, 23 — känn igen 55, 18 — låt
2) Citeras efter sida och rad i Noreens och Stiernströms upplaga (1881).
2) I Språk och Stil I, *235 yttrar von Friesen: ”1 uppsvenskan (Mälar-
dialekterna) har redan tidigt infinitivens m. fl. formers ändelse-a synkope-
rats i de fall, då hufvudtrycket ej hvilade på verbet utan på en med detta
förbunden preposition eller predikatsfyllnad etc. Så möta vi t. ex. hos Co-
lumbus i hans Svensk Ordeskötsel häf út = kasta ut, håll tä f = hålla aft
vind ópp = vinda upp.”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:25:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1909/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free