- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
194

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

194 Hellquist: Anmälan.
dialektuttalet: ljudskrift; namnformer fore 1550 —tiden for de första
jordeböckernas uppträdande; namnformer enligt jordebokshandlingar
från och med 1550; öfriga namnformer ur tryckta eller otryckta
källor; i orten brukliga binamn; namn å tillhörande afsondringar,
verk och inrättningar. Så komma i noterna upplysningar om or-
ternas ålder och fornlämningar, om diverse kamerala förhållanden,
om namnets härledning m. m. — De s. k. naturnamnen behandlas
i blott tre kolumner.
Lämpligheten af den i arbetet gjorda uppdelningen af namn-
formerna torde — ur rent språkhistorisk synpunkt — kunna
ifrågasättas; men sannolikt är det kameralistiska hänsyD, som vållat
att de ej anförts i kronologisk ordning.
Åt redogörelsen for gårdarnas kamerala historia har ägnats
stor omsorg. Äfven upplysningarna om lokala naturförhållanden
o. d. äro ganska talrika.
För den öfvervägande delen af läsekretsen intressantast äro
nog namnförklaringarna, hvilka emellertid i ett arbete af detta
slag helt naturligt måste träda i skymundan.
I rent etymologiskt hänseende synas ej ortnamnen i de fyra
nu behandlade häraderna ha varit så gilvande som säkerligen kom-
mer att bli fallet med åtskilliga kommande häraders — de flesta
namnen äro med de gamla formerna för ögonen etymologiskt
genomskinliga. Men hvad som icke innehåller något nytt för språk-
männen, kan bereda mången lekman en så mycket angenämare
öfverraskning — det har man redan sett många prof på i tidnin-
garnas recensioner. I alla händelser får man på intet vis skatta
värdet af ett dylikt etymologiskt arbete efter antalet mer eller
mindre sinnrika och bländande och mer eller mindre osäkra namn-
förklaringar — dess betydelse, om det är samvetsgrannt utfördt,
är naturligtvis af en helt annan och mycket mera djupgående art.
Med de gamla formerna för ögonen blir ofta namnets tydning
mycket enkel och påtaglig. Väne härad själft hette äldst Vinia
hæradh, af gen. plur. till fsv. vin ’betesmark, ängsmark’. Hårrum
(Tunhem) kallades 1546 Hårem och innehåller adj. hå (fsv. hä)
’hög’, som ingår i många svenska ortnamn t. ex. Håtuna. och det
likaledes i svenskan och norskan vanliga rem ’ås, sträckning’. De
flesta andra västgötanamn på -um utgå däremot från former på
-hem. Börsle (Väne-Åsaka) visar sig vara sammansatt med det
gamla fsv. ordet lef ’lämning’ i betydelsen ’det en man tilldelade
området’; första leden är naturligtvis ett personnamn.
Andra ur högen tagna exempel på tolkningar, som kunnat
bli mycket vanskliga utan kännedom om namnens äldre form,äro:
Anstorp af Anstenstorp; Finngårdsred (!) af Fingulsrydh, som inne-
håller mansnamnet Fingul; Fågelsberg af Fåg{e)låseberg\ Genneved
af Gännaväg; Mjölsered af Miöllösa; Onsjö af Odenshbg; Prässe af
Prästarydh> Prästre; Bommele af Bomundalef, till personn. Bo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free