- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugosjunde Bandet. Ny följd. Tjugotredje Bandet. 1911 /
273

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lidén: Fsv. lagord. 273
och att efn-i af gammalt också kunnat speciellt användas
om ’(mark tjänlig till) nyodling, nybygge’. Man förstår då
lättast innebörden af det osammansatta gårdnamnet ]$fni\
jfr ock fht. goubida ’colonia’. Att efni som bebyggelseterm re-
presenterar ett mycket gammalt språkbruk, är sannolikt dels
på grund af denna dess användning i det ålderdomliga lag-
språket, dels med hänsyn till dess förekomst i gårdnamn
glest utströdda öfver största delen af norskt språkområde.
3. Fgutn. gield eti.
Ordet gieldeti neutr. ’gäld, skuld’ råkas 2 gånger i Got-
landslagen och saknar motsvarighet på annat håll. Man
synes hittills icke ha egnat det någon uppmärksamhet, ehuru
dess bildning icke är omedelbart klar *)•
Ordslutet -eti kan icke vara ett suffix; som sådant vore
det utan motstycke. Man måste utgå från att gieldeti är
étt sammansatt ord. Dess fornvästnord. motsvarighet antager
jag skulle heta *giald-œtti.
Utgångspunkten för den förklaring, som jag vill föreslå,
är verbet fsv. egha, fvnord. eiga i den välbekanta betydelsen
’debere, vara skyldig, förpliktigad till något eller att göra
något’; vanligen åtföljes det af en infinitiv, men ofta har det
ett nominalt objekt. För vårt syfte påpekar jag blott så-
dana exempel som fsv. ”kaliær sik eig œghœ hanum skyld
at g ia ld ë” VGL I, Rætl.-b. VII, eller fno. ”nv er sa daudr
er skulld atte at gialldaP äldre Gulaþingsl. XXXVIII.
— Detta bruk af verbet ”ega? är allmännordiskt och äfven
västgermanskt: jfr forneng. ”än ähte tö geldanne pennin-
gas fif hund” Lukas VII: 41 Lindisf. Gosp. (Vulgata ”unus
debebat denarios quingentos”), fornfris. ”wi ägon fretho-
pannig tö ieldande”.
*) Rydqvist Sv. Spr. Lagar V: 17 nämner gieldeti bland afledningar
med -1-, men utan någon utredning af dess bildning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1911/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free