- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugosjunde Bandet. Ny följd. Tjugotredje Bandet. 1911 /
354

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

354 Hesselman: Till läran om redupl. preterita.
riga rättats till ei, dels 4 ord, där han i st. f. e skrifvit ei,
som han sedan rättat till e i hét 78.8 och Ute 64.10, men
som fått stå kvar i heit 88.10 och leit 1 0 3 .18”. Larsson drar
af de anförda skrifsätten den berättigade slutsatsen, att ei
och é i skrifvarens af 645 4:o språk sammanfallit i uttalet,
snarast så, att diftongen ei kontraherats till é. Af andra
skrifningar sluter L., att också au och øy haft monoftongiskt
uttal. Dessa slutsatser har L. med mera bestämdhet upp-
repat i en särskild uppsats om uttalet af diftongerna i vissa
äldre. isl. hss. i Arkiv Y s. 142 ff., och de ha accepterats
af Noreen Altisl. Gr.3 § 93 an. 1, 94 an., 95 an. 1.
Det enstaka leit i Larssons ”Ordförrådet” är alltså endast
hvad man kallar en ”omvänd skrifning” för lét.
Gå vi utanför ”Ordförrådets” handskrifter finna vi ett
hithörande pret. med ei först i AM. 677 4:o ä. d. Texten
är tryckt af bl. a. Unger i Heilagra manna sçgur, Kria 1877.
Här står, del I s. 199.16, jborkelssons af Noreen a. st. (och
Wadstein Arkiv YIII s. 89) åberopade citat på greit = g rét1).
Det är så vidt jag vet det enda hittills uppvisade belägg-
stället för detta pret. i den fornisl. litteraturen. S. 208 i
samma text står 2 ggr gret. Om skrifsättet i hs. anmärker
Unger s. X: ”ofte bruges e eller é = ei”. De tre gånger då
ordet fieir ’de’ står helt utskrifvet, tecknas det per. 208.9
står letapi för leitapi. Flera gånger träifas ei för e. På
samma sida som greit står 1 g. steindr = stendr. AM 677
4:o hör också till de handskrifter, af hvilkas skrifsätt Lars-
son (och Noreen) slutit till en kontraktion af ei ;> é. Enligt
L. tecknas ei med e 136 ggr, e med ei 6 ggr — bl. a. 1 g.
eir för er. L. betraktar de sistnämnda fallen som ”omvända
skrifningar” 2).
*) I Bjarnarsons ed. af samma hs. (Leifar etc. s. 19 ff.) återfinnes
formen s. 104.19.
2) Ur AM. 677 4:o citeras också en pluralform lito. Den är kanske
snarast en nybildning till sg. Ut 1. leit (uttaladt: lët) efter typen beit (ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1911/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free