- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoåttonde Bandet. Ny följd. Tjugofjärde Bandet. 1912 /
252

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

252 Skulerud: Pron. kvar.
Aamli, og flere steder i Vest-Telemarken = snart m. (se N.O.).
Der maa her ha været en gammel yokalforlængelse foran
r/, smign. uttalen snärtland (Norske Gaardnavne manuskr.)
for det i det følgende omtalte gaardnavn. Et av snart m.
avledet hunkjønsord snerta ”tyrilyse” (se N. O.) synes at ind-
gaa som første sammensætningsled i gaardnavnet Snarteland
grdnr. 1 Fyresdal, som nemlig skrives med e i ældre tid:
Snertheland 1574—77, Snerteland 1593. 1602. 1612. Sner-
teland 1665. 1723. Kun én gang er det i ældre tid skre-
vet med a: Snattland 1585. Overgangen fra æ til a i snerta
f. er ogsaa paavist i Østerdalen: snarte, d. e. spaaner til at
tænde ild med. Ogsaa ved disse ord har man saaledes de
tre stadier: œ, a og o repræsentert.
De sydvestlige norske maal, hvorfra eksemplene i oven-
staaende punkter 4 og 5 er hentet, staar i det her behand-
lede spørsmaal, som ogsaa i andre henseender *), nær ved
dansk lydudvikling, hvad der naturlig hænger sammen med
det geografiske naboskap. Jeg nævner et par eksempler som
kan illustrere dette: Dansk vod n. ”dragnot”= svensk og norsk
vad] dansk vor c. ”saarmaterie”, ældre dansk vaar, danske
dialekter, norsk og islandsk var] dansk vaar n. ”overtræk”,
svensk og norsk var, norsk ogsaa vaar (f. eks. Stjørdalen),
vær, ver, gin. ver. I Solør kan det ifølge N. O. hete baade
veer og var. Se for øvr. Torp og Falk: Dansk-norskens lyd-
historie s. 137 og 138.
Over Danmark staar de samme maal videre i sammen-
hæng med engelsk lydutvikling.
*) Saaledes -a (i utlyd) > -e i ubetonede endelser. Av enkelte træk
kan nævnes: veir n. (< gin. veår) i Fyresdal og Setesdal = dansk veir) noJcle
Fyresdal (pronomen) = dansk nogle) kjedding f. Fyresdal av ældre kélling
< gin. kerling — dansk kælling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1912/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free