Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olson: Omtvistade fr&gor. 295
kultativt) långt u före konsonanten (*full-, *(w^)Ull-). En så-
dan mening är emellertid fullkomligt oantaglig. Ett ur-
germ. Ul (c ieur. långt /) måste liksom andra ’långdiftonger’
redan i urgermansk tid ha sammanfallit med ’kortdiftongen’
ul, och alla spår av ettpå dylikt sätt (ur ett ieur. långt
h t?) uppkommet germ, ü saknas också fullständigt i
de germanska språken. Jfr Streitberg Indog. forsch. 6: 141
f., Urgerm. gram. s. 70 f.,293, Brugmann Grundriss d.
vergl. grana.2 1: 481, 802 f. För övrigt är det (jfr Brug-
mann a. arb. 1: 422) även möjligt, att den urgerm. mot-
svarigheten till ieur. långt Z
, r etc. under alla omständig-
heter är är etc. (sedermera förkortade: al, ar etc.), och
att sålunda germ, former med ul, ur osv. alltid peka på
urformer m-ed kort u (av ieur. kort Z
, r osv.).
Fvn. hulstr härleder H. ur ett urgerm. *bulhstra. I en
sådan formi kunde, menar han, förlängning av stamvokalen
lätt inträda vid förlusten av Ä-et, som enligt honom skett
redan i urgerm. tid. Häremot är emellertid att anmärka,
att den antagna grundformen *bulhstra (som uppställes även
av bl. a. Falk och Torp Et. wb. och Kluge wb.7, under
polster) i själva verket är rätt tvivelaktig *), då man eljest
saknar exempel på dylik behandling av h mellan l och s.
Exempel på kvarstående h i denna ställning utgör däremot
got. fulhsnij och att icke ens i nordisk tid detta h gått för-
lorat, visar isl. fylxni (Noreen Altisl. gram.3 § 216. 2).
Skulle man vilja anföra got. waurstw etc. (< *wurhstw-) och
fht. forscön (< *furhskön)2) — där dock bortfallet av h
mellan r och s kan vara särdialektiskt3) — som bevis för
möjligheten av urgerm. bortfall även mellan Z och s, så fin-
*) Andra grundformer uppställas av Tamm Et. ordb. och Noreen In-
dog. forsch. 4: 322.
5
) Jfr Noreen Urgerm. lautlehre s. 175, Feist Et. wb. der got. spr.
(under waurstw), Kluge Et. wb.1 (under forschen).
3) Denna mening synes snarast hysas av Kluge i Grundriss der germ.
phil.a 1: 375 anm. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
