- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugonionde Bandet. Ny följd. Tjugofemre Bandet. 1913 /
373

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hellquist: Sjönamnsbildning. 373
Ett par anmärkningar om svensk
sjönamnsbildning.
I sitt arbete ”Skagershults sockens naturnamn I ”, Aka-
demisk afhandling, Stockholm 1912, har doc. J. Sahlgren
framställt ett par teorier rörande de svenska sjönamnens bild-
ningssätt, som jag anser icke böra stå oemotsagda.
Dessa teorier rikta sig närmast mot meningar, som jag
uttalat i mitt arbete ”Studier öfver de svenska sjönamnen”.
Jag kommer alltså i följande lilla uppsats att hufvudsakligen
tala i egen sak. Men detta kan ej hjälpas, då det enligt
min mening kunde blifva rätt ödesdigert för uppfattningen
af en hel del frågor i svensk ortnamnsforskning, om doc.
Sahlgrens åsikter i dessa punkter skulle utan vidare fastslås
såsom säkra vetenskapliga resultat. Några invändningar äro
i alla händelser påkallade; till ett mera ingående bemötande
har jag f. n. ej tillfälle.
En del af de resultat jag nått i mitt arbete komma,
menar dr S., med säkerhet att stå sig alltjämt. Däremot har
jag enligt S:s mening i ilera mycket viktiga punkter miss-
tagit mig.
Så måste S. t. ex. på det bestämdaste reservera sig mot
följande anmärkningar om sjönamnens genus.
I min bok II, s. 45 läses: ”De svenska sjönamnen voro
åtminstone under fsv. tid samtliga m askuliner, en omstän-
dighet, som beror på att appellativet sjö äfven i äldre tider
hade maskulint ; genus. Principen att gifva dem maskulint
kön genomfördes med sådan konsekvens, att feminina eller
neutrala grundord, som utan afledning användes som sjö-
namn, erhöllo samma kön.”
Dr S. kan (s. 16) för sin del ej förstå, hvarför t. ex.
en sjö, som man vill likna vid ett spjut, skall kallas Spjuten
i stället för Spjutet, låt vara att ordet sjö är maskulinum.
ARKIV FÖR NORDISK FILOLOGI XXIX, NT FÖLJD XXV.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1913/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free