Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 Beckman: Till VGL:s hist.
garnas område en och annan skörd kunna inbärgas med de
av Nygaard anskaffade redskapen.
En lag innehåller ju synnerligen ofta ett uttryck, i
vilket en given förutsättning och dess rättsliga följd skola
komma till uttryck. Yi ha redan två arbeten, som särskilt
undersökt hithörande uttryckssätt, nämligen dels B. J:son
Bergqvists ”Studier öfver den konditionala satsfogningen i
fornsvenskan” (1884), dels Ahlström, ”Yåra medeltidslagar.
Studier i fornsvensk stilistik och prosarytmik” (1912). Med
användande dels av dessa arbetens material, dels egna an-
teckningar kunna vi ge följande korta översikt över de
viktigaste sätten för uttryckande av ”förutsättningen” och
rättsföljden.
a) Otvivelaktigt inhemsk är den ålderdomligt klingande
formen med ren paratax, d. v. s. det uttryckssätt, där både
förutsättningen och rättsföljden uttryckas med satser av den
vanliga narrativa typen. Ex. Barn porf kristnu, mapœr
husl\ fyrra skal barn kristna æn man husla. YGL I, Kb
14. Ett specialfall härav är det, då förutsättningen inledes
med nu, varpå då efter vanliga ordföljdslagar följer omvänd
ordföljd. Ex. Nu kvapær han ne vip, pa skal sa sigliia til
sinom hœrapshôfpingœ. YGL I, |>b 6 pr. Denna form är
säkerligen i princip nordisk, mycket vanlig redan i Gula-
tingslagen, men då den i ÖGL blifvit en stereotyp, som
inleder varje stadgande, så är Överensstämmelsen med det
latinska Item alldeles slående och knappast tillfällig *).
b) Otvivelaktigt inhemsk är även den form, då förutsätt-
ningen uttryckes med ”frågeformad konditionalsats” 2); i detta
fall följer rättsföljden med form av en huvudsats, även den
med omvänd ordföljd. Ex. Skil sokn, valdi per, sum flere
æru YGL I Kb 11. Detta är väl i äldre tid den vanligaste
vändningen. Med föregående ingår den ibland ett egendom-
*) Liknande reflexion kan göras om een i Själlandslagarna.
a) Jfr Beckman, Svensk Språklära (1905), § 224.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
