- Project Runeberg -  Husmanskost /
21. Billiga, tarfliga färger, att färga hemma

(1896) Author: Adriana Hollberg, Carl Anton Wetterbergh - Tema: Cooking
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
229

Billiga, tarfliga färger, att färga hemma.

Färnbock, på rödt ullgarn.

Till hvarje 400 gr. (1 skålp.) ullgarn tages 75 gr. (6 lod) alun, 75 gr. (6 lod) salt och 150 gr. (12 lod) färnbock. Alun stötes, uppkokas i en förtent kittel, med så mycket vatten, som 400 gr. (1 skålp.) ullgarn godt har rum uti. Vid uppkokningen ilägges garnet, som får koka en halftimme, men sedan upptages det att torka. Rent sjövatten hälles i kitteln, däruti lägges 150 gr, (12 lod) färnbock (som ett
230
dygn förut legat i gammalt dricka) samt 75 gr. (6 lod) salt att uppkoka, hvarefter garnet ilägges att koka en timme, men vrides ibland omkring i kitteln. Den upptages sedan, Sköljes och hänges att torka.

Att färga rostgult på bomullsgarn.

Oblekt bomullsgarn bör först delas i 100 gr. (1 kvarts skålp.), ombindas löst med groft segelgarn samt koka en stund i vatten, hvarefter det uppvrides, men behöfver ej torka. Till hvarje 400 gr. (1 skålp.) garn tages 400 gr. (1 skålp.) väl stött vitriol, hvilken lägges i en balja med 5 lit. (2 kannor) vatten, att smälta väl. Af björkaska kokas en skarp lut, som ställes att sjunka; sodalut går ock an. Sedan afhälles den klara luten i en balja för sig. 1 lit. (1 stop) af den smälta vitriolfärgen hälles i ett stort fat och 1 lit. (1 stop) lut i ett annat; en knippa af det delade garnet doppas först i luten, sedan i färgen och åter i lut, och så fortfares tre à fyra gånger; den nu begagnade luten och färgen hälles i andra kärl hvar för sig, och åter tages 1 lit. (1 stop) lut och 1 lit. (1 stop) färg till en ny garnknippa. På detta sätt fortfares tills att garnet är färgadt; men skulle då tyckas att det är för ljust, så doppas allt garnet först i den begagnade luten och därefter i färgsumpen tills man får så mörk färg man vill, då garnet väl vrides, får torka och sedan sköljes. I den färg och lut som är kvar kan färgas mera garn, som blir ljusare, men mycket vackert att randa eller bottna förkläden med.

Att färga svart på bomullsgarn.

Man färgar först garnet rostgult, som i föregående är beskrifvet, samt låter det torka. Emellertid kokas 30 lit. (6 kappar) albark i en mycket stor järngryta, att sumpen blir tillräcklig utan att spädas;
231
den bör koka med lock öfver i tre timmar, hvarefter den aflyftes, får kallna och silas samt åter hälles i grytan. I en stor påse tömmes 200 gr. (1 halft skålp.) brun bresilja till hvarje 400 gr. (1 skålp.) garn, påsen omknytes och lägges i grytan att koka en och en half timme, då den upptages, ur vrides och garnet får en och en half timme koka, hvarefter grytan aflyftes att kallna, garnet vrides, upphänges att torka och sköljes därefter, så är det färdigt. Denna färg hvarken färgar af sig eller går utur.

Gult på ylle.

Härtill tages 12 gr. (1 lod) vinsten, 12 gr. (1 lod) kräpp och 12 gr. (1 lod) alun till hvarje 400 gr. (1 skålp.) garn; vinsten och alun stötes fin. I en oförtent kittel hälles 10 lit. (4 kannor) sjövatten, den stötta färgen och krappen lägges däri att uppkoka; därefter iplockas garnet att koka tills man tycker det hafva tillräckligt stark färg, då det upptages, sköljes och torkas. Obs. Allt ullgarn bör vara väl tvättadt innan det färgas.

Säker gredelin färg på linne och bomull.

Till 400 gr. (1 skålp.) garn tages 100 gr. (8 lod) stött alun. En oförtent kittel sattes på elden med så mycket sjövatten, att garnet väl får rum, den stötta alunen ilägges, och då den smält iplockas garnet att koka en halftimme, men sedan upptagas. I alunvattnet vispas så mycket siktadt rågmjöl, att det blir en tjock välling, som, då den afsvalnat, iröres jäst och surdeg så mycket, att det kommer i jäsning. Garnet nedlägges däri, att i åtta dagar vändas och guuggas hvarje dag; men efter denna tid upptages det, urvrides, och i sumpen lägges 100 gr. (1 kvarts skålp.) brun bresilja, som en half dag stått i blöt. Kitteln sättes på elden att koka en half timme, då
232
stickorna, frånsilas och garnet ilägges att äfven koka en half timme, hvarefter det sköljes och torkas.

Grankottsbrunt på bomull.

Till 2 kilog. (5 skålp.) garn tager man 70 lit. (1 halftunna) grankottar samt något björkbark; grankottarna klyfvas och kokas tillika med barken en bra lång stund, hvarefter garnet ilägges att koka två timmar, får sedan ligga i färgen tills det kallnat, då det upptages, sköljes i byklut och upphänges att torka.

Grå färg, enrisgrått

Enrisgrenar med barr och bär kokas i vatten i två timmar, hvarefter grenarna borttagas och garnet kokas i lagen en och en half timme, hvarpå det åter upptages. Nu sättes till lagen 5 à 8 gr. (1 och 1 halft à 2 ort) grön vitriol (järnvitriol) för hvarje 400 gr. (1 skålp.) garn som skall färgas. Så snart vitriolen smält, lägges garnet åter i lagen, där det får ligga till dess denna är kall, hvarunder garnet vändes ett par gånger. Därefter upptages det och sköljes mycket väl i kallt vatten, torkas och är nu färdigt. På sådant sätt gifver man åt ylle en vacker grå färg, som hvarken färgar ifrån sig eller fäller, och äfven för linne och bomull är denna färg med samma fördel användbar.

Grått, att färga på bomull.

75 gr. (6 lod) vitriol, 75 gr. (6 lod) galläpple och 25 gr. (2 lod) hvit vinsten tages till hvarje 400 gr. (1 skålp.) garn. Färgen stötes fint samt lägges i ett så stort kärl, att så mycket vatten får rum, som man tycker kan stå väl öfver garnet, men vattnet ljummas först och hälles öfver färgen, hvilken står att draga öfver natten. Morgonen därpå doppar man
233
garnet flera gånger tills det blir nog mörkt, då det sköljes i kallt vatten och hänges att torka.

Annan sort grå färg på bomullsgarn.

Till 400 gr. (1 skålp.) garn tages 25 gr. (2 lod) galläpple 25 gr. (2 lod) röd vinsten och 25 gr. (2 lod) alun. 5 lit. (2 kannor) vatten sättes på elden, däruti läggas färgerna fint stötta att koka en kvart, då garnet iplockas, att äfven koka en kvart, under jämn omröring, hvarefter det upplyftes med en käpp, och 50 gr. (4 lod) stött vitriol iröres samt får en stund koka, då garnet ånyo ilägges att koka tre kvarts timme. Kitteln får sedan aflyftas och stå tills det blir kallt, hvarunder garnet ofta omröres, sedan sköljes och hänges att torka.

Grått på ull och bomull.

Mjölonris kokas en stund, silas sedan från spadet, garnet blött i varmt vatten och väl utvridet lägges däri att uppkoka, hvarefter det upptages och man blandar till hvarje 400 gr. (1 skålp.) ullgarn 40 gr. (3 lod) och till hvarje 400 gr. (1 skålp.) bomullsgarn 60 gr. (5 lod) finstött vitriol, uti lagen, som röres mycket väl om, att den smälter. Garnet ilägges åter, men behöfver ej koka, ifall man ej vill hafva det mycket mörkt. Sköljes.

En annan sort.

Helt starkt enlag kokas och silas, garnet lägges därefter i och får koka en timme, då det upptages; 50 gr. (4 lod) finstött vitriol till hvarje 400 gr. (1 skålp.) garn, eller mera om man vill hafva det mycket mörkt, lägges i enlagen och röres om tills det smälter, då garnet åter ilägges att koka en stund, hvarefter det upptages, sköljes och hänges att torka.
234

Svart på ylle.

Till 400 gr. (1 skålp,) garn tages 15 lit. (6 kannor) vatten, en göpen albark och två skedblad slipgårr att kokas tillsamman en och en half timme, då ilägges garnet att äfven koka en timme, hvarefter det upptages och får kallna; 100 gr. (8 lod) finstött vitriol lägges i färgsumpen att smälta och omröras, då garnet åter får koka en timme, men vändes flitigt under kokningen. Sedan lyftes kitteln af att kallna, då garnet vrides, sköljes och får torka, så är det färdigt.

Att färga blått på ylle.

Till 400 gr. (1 skålp.) ullgarn tages 100 gr. (8 lod) alun, 50 gr. (4 lod) vinsten och tvenne fulla händer hvetekli samt så mycket vatten att garnet har rum i färgsumpen. När detta kokat upp lägges garnet däruti att koka en timme. Sedan lyftes det af elden och ligger öfver natten; tages då upp, sköljes, och därefter kokas 75 gr. (6 lod) bresilja en half timme i vatten, då stickorna frånsilas och garnet får ligga i sumpen tills det kallnar, hänges sedan upp att torkas; då värmes stark byklut och däruti lägges garnet i fyra timmar, hvarefter det sköljes, det bör då vara färdigt. Men är det ej jämnt färgadt, så färgas det om på lika sätt, då är man säker att färgen aldrig går utur. Luten får ej vara för varm, ty då händer att garnet blifver brändt.

Gredelint på ullgarn.

Till 400 gr. (1 skålp.) garn tages 75 gr. (6 lod) alun, 75 gr. (6 lod) färnbock, 25 gr. (2 lod) brun bresilja och 40 gr. (3 lod) hvit pottaska. Alun och garnet kokas en timme under flitig omröring uti en kopparkittel, med så mycket vatten att det står fullkomligt öfver. Sedan upptages garnet ur alunlagen,
235
kitteln göres ren, sättes åter på elden med sjövatten, som förut. När det uppkokat, iläggas färnbocken och bresiljan och kokas en timme utan garnets iläggning. Lagen silas ifrån stickorna, kitteln rengöres, lagen slås åter uti, hvarefter garnet ilägges och omröres ganska väl en timme utan eld. Kitteln sättes åter på elden, kokar en kvarts timme, tages af elden och garnet upptages. Pottaskan blötes och lägges i lagen samt omröres tills den smälter. Då ilägges ånyo garnet och omröres i lagen en timme utan eld. Därefter upptages det, sköljes i sjövatten och upphänges att torka. Om färgen ej fås så hög som åstundas, så ilägges mera pottaska. Vill man åter hafva färgen ljusare så minskas färnbocken.

Att färga löfgult på ylle och bomull.

Till 400 gr. (1 skålp.) garn tages 50 gr. (4 lod) alun, som tillika med tillräckligt vatten får koka en stund samt därefter torka, och sumpen bortslås; torkadt björklöf och hundloka, bra mycket af hvarje, kokas i fulla två timmar och sedan bortsilas från sumpen; garnet ilägges samt kokas tills det får så stark färg man vill; då tages det upp, och tvenne små skyfflar eldmörja lägges i sumpen, hvarefter den kokar en god stund, då garnet ilägges och man låter det ligga tills det kokar upp, då det strax sköljes och är färdigt.

Att färga blått på bomulls- och linnegarn.

Koka upp vatten, slå däruti god björkaska och låt den stå tills luten blir så stark, att den svider på tungan; då hälles det klara utaf och slås uti en förtent kopparkittel att koka; indigo stötes helt fint, siktas genom florsikt och lägges däruti att koka en kvarts timme; därefter hälles färgen i en stark
236
ekbytta, som lägges ett lock uppå, med ett kläde emellan, att det blifver väl täppt; byttan ställes uti en varm spis eller bakugn, så att färgen jämt håller sig ljum; men dagen därefter lägges ett stycke surdeg däruti, hvilken plockas sönder helt smått; byttan öfvertäckes åter rätt väl och får stå där hon håller sig i jämn värme fyra à fem dagar; då försökes färgen med en ny trästicka, som doppas däri; om stickan då blifver grön, så är färgen riktig, men sker ej det, så bör han stå till dess han håller detta prof, då doppas garnet däruti, den ena härfvan efter den andra; men dessa härfvor gnuggas rätt väl, så ett de taga färgen till sig, och man låter dem sedan ligga två à tre dagar i sumpen; därefter vrides garnet upp och får hänga ett dygn att torka på ett ställe, där ej solen skiner; lägges sedan åter uti färgen, hvarest det bör ligga tills det blifver så mörkt, som åstundas; men förgätes ej att byttan hålles väl täppt, med lock och kläde emellan samt står i en jämn värme, eljes fastnar ej färgen därpå; äfven skall garnet en gång om dagen, så länge det ligger däri, tagas upp och gnuggas. När det då är så mörkt man vill, vrides färgen utur garnet, som upphänges till torkning två à tre dagar, att det blifver väl torrt; sedan tvättas det uti het lut, hvaraf ej mera tages, än den kan slås i den öfverblifna färgen i byttan; men garnet sköljes sedan i kallt vatten, upphänges och torkas, så är det färdigt. Den kvarlämnade färgen kan nyttjas till ljusare blått, när den först uppkokas, samt slås uti byttan, och då den är ljum, lägges uti och förfares därmed på lika sätt, som det mörka: att garnet tages upp, torkas däremellan, gnuggas alla dagar, står täppt och i värme; men när det är så mörkt som åstundas, så upphänges det att torka och behöfver då ej sköljas i lut, utan allenast i kallt vatten. Proportion till denna färg är: till hvarje 400 gr. (1 skålp.) bomulls- eller linnegarn 5 lit. (2 kannor) lut, 25 gr. (2 lod) indigo och så mycket surdeg som ett litet hönsägg.
237

Grön färg på bomulls- eller linnegarn.

Garnet färgas först blått, på lika sätt som det nästföregående, hvarefter det sköljes, upphänges och torkas rätt väl; sedan sättes 8 lit. (3 kannor) kallgjord björklut på elden uti en förtent kopparkittel och lägges däri 100 gr. (8 lod) skillingsgräs eller så kallad ängskära; hvilket köpes torrt på apoteket; låt det koka uti luten en half timme, hvarefter kitteln tages af elden och gräset lyftes upp; då lägges däruti 3 gr. (1 kvintin) spanskgröna, som förut legat en stund i blöt, hvilket röres väl om, och sedan låter man det koka litet; därefter tages kitteln af elden, garnet lägges uti och får ligga en fjärdedels timme, då tages det upp, sköljes, upphänges att torka och är färdigt. Ju mörkare man vill hafva detta garn, ju längre bör det ligga i den grå färgen. Obs. Att proportion till gröna färgen är till 400 gr. (1 skålp.).

The above contents can be inspected in scanned images: 229, 230, 231, 232, 233, 234, 235, 236, 237

Project Runeberg, Sun Dec 16 18:08:26 2012 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/husmans/21.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free