- Project Runeberg -  Bilder ur Nordens Flora /

(1917-1926) [MARC] Author: C. A. M. Lindman - Tema: Nature, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Bilder ur Nordens Flora: Blåbär Förra Nästa Index Innehållsförteckning

141. Blåbär, Vaccinium myrtillius L.

N. Blaabær. F. Sarre; Sinemuörje.

De två familjer, som nu närmast följa, Ericaceæ och Pyrolaceæ (omfattande nr 141-157), innefattas i Linnés "Bicornes" eller ljungväxterna i vidsträckt bemärkelse. De hava 8 eller 10 ståndare, ställda i två kretsar. Hit höra största delen av de nordiska ländernas småbuskar eller ris, men blott få örtartade växter. Några hithörande (nr 141-145) hava bärfrukt, och isynnerhet äro blåbär och lingon att räkna till de förnämsta vilda bärsorterna icke blott hos oss utan på hela jorden, varför de också blivit en inkomstbringande exportvara för många skogstrakter i Skandinavien.

Blåbärsriset trives bäst i våra granskogar, där det ofta jämte ett "bottenskikt" av mjuk mossa utgör undervegetationens huvudmassa eller den växtlighet, som under namn av "fältskikt" höjer sig närmast över mosstäcket till ungefär en tredjedels meters höjd. Till följd av den skugga och det skydd, som granskogen erbjuder hela året om, är blåbärsriset att betrakta som en äkta skuggväxt och dess blad äro tunna och mjuka, varför också denna art, i motsats till de flesta andra ljungväxterna, fäller bladen om vintern.

Liksom hos buskartade vedväxter i allmänhet överstiger plantans höjd ej en viss gräns, ty de översta kvistarna bliva allt mindre, och slutligen förgrenar sig ej längre denna stam, utan toppen dör, men till ersättning uppskjuta grenar dels från stammens bas, dels från de snabbt växande utlöparna i den mjuka skogsjorden. De översta kvistarna äro något böjda åt sidorna, varigenom deras blad få lättare att samtliga erhålla dagsljus uppifrån, ditåt de också alla vrida sin översida, såsom i allmänhet är fallet med skuggväxterna inne i skogen (jfr Trientalis, nr 134). Genom denna kvistarnas och bladens riktning tyckas bladen sitta tvåradigt, fig. 4. Sådana skott, som hava denna riktning och bladställning, kallar man "plagiotropa" (snedriktade);skott, som stå uppräta med blad åt alla sidor (t. ex. Trientalis), kallas däremot ortotropa.

Blåbärsriset finnes allmänt över hela norden. Utanför skogarna blir det mera lågväxt och småbladigt, och bären torrare. En sådan form träffas även på fjällen till betydlig höjd över trädgränsen.

Blommorna framkomma om våren samtidigt med de späda bladen, fig. 1. Kronan är nästan klotformig med trång mynning och mer eller mindre rödaktig. Bären börja mogna redan i juli. Den välbekanta färgen hos blåbäret härleder sig därav, att ytan är belagd med ett tunt, gråblått vaxöverdrag, som är lätt att avtorka och någon gång saknas, så att bäret synes svart. Mycket sällan finner man denna växt med vita eller gröna bär. I naturen äro blåbären liksom övriga skogsbär en viktig del av de stora skogsfåglarnas föda och förtäras även av räv och björn. För oss människor hava de, men särskilt saft, soppa och sylt av dessa bär, ett stort näringsvärde och dessutom en hälsosam betydelse såsom lindrigt adstringerande och kylande; de finnas även på apoteken (torkade). Att en stor del "rödvin" numera fabriceras med hjälp av blåbär, är därför ingen hälsovådlig förfalsking. De späda bladen användas med fördel till tesurrogat. Växten har även användning till andra ändamål; så t. ex. ger bärens mörkröda saft en varaktig (violett) färg åt ylle (med alun); även möbelfanér kan färgas därmed.

Tavl. 141. Fig. 1 växtens övre del med blommor och späda blad (maj), 2 blomma i längdsnitt med borttagen blomkrona (6/1), 3 ståndare (10/1), 4 bär och utbildade blad, 5 bär förstorat (1 1/2).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning


Project Runeberg, Fri Jun 27 21:02:20 1997 (runeberg) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordflor/141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free