Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Strödda anteckningar om svensk språkbruk under 1600- och 1700-talet (F. V. Norelius) - - 1. Lexikaliskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
af ordets förmenta samband med rsp. spik, som man tyckt’
bättre känneteckna det nyktra än det halfnyktra tillståndet.
rsp. sutare (en fiskart). C. Warg uppger (i sin ,,Hielpreda
i Hushållningen," 6:te uppl., Sthlm. 1773, sid. 228), att "denna:
fisk [Slätare el. Sutare] kallas ock Skomakare."
rsp. Svea (Tegnér, Språkets makt öfver tanken, sid. 43)
brukas flerstädes hos Lucidor (1672):
,,Ther spordes Hans Förstånd, ther såg man rätt Häs [== hans]
Wett,
Som Han för Swea haer i Tyskalande tett;"
på ett annat ställe: ,,Sin Troo teet [= visat] then Han Swea
swurit"; ,,hela Sweas Nytta."
rsp. Sverge får ofta slutartikel hos Tessin (a. arb. I, 317;
II, 126): Sweriet; jfr Columbi Ordeskötsel, sid. XXIII.
dial. * tallpinnskata. Tessin (a. arb., II, 1756, sid. 241)
anför följande: ,,0rdens upkomst beror oftast på en giszning,
och är jag Dyligen öfwertygad om ogörligheten, at altid hitta
på deras första aflelse; och det af följande tilfälle. När jag i
år kom hit til Åkerö, sade mitt folk mig, at Tallpinn-skatorna
mådde wäl. Jag frågade, hwad de därmed mente? då de
framlåckade några af de sprutfläckiga Jndianska hönsen. Blifwer
detta ordet uti Swenskan inympadt, så lärer, om hundrade År
härefter, föga kunna giszas, at det har sin uprinnelse af
fransyska orden poules pintades, och at af poules blifwit tall, af
pin pinn, och af tades skator. Således har mer än ofta en
owig tunga ofanteligen wanlyttat örats ljud."
rsp. tor[n]dyfvel (d. v. s. tord-yfvel) skrifves af Dalin
(1733) i pl. torndyflar; Lind har torndyfwel jämte tordyfwel;
Spegel tordyfwel.
rsp. torsk (sjukdomen) har hos Lind formen trossen
(barnasjuka).
rsp. ture i uttr. »lustig ture", hvilket enl. A. F. Dalin
,.förmodligen" är hämtadt af mansnamnet Ture, har hos Spegel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
