- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Andet Bind. 1885 /
100

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emendationer och ordförklaringar til `Gamla ordspråk' och andra fornsvenska skrifter (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100

ligen varit isländskt, eller om fåt haft betydelsen cband’ äfven

annanstädes än på Island (hvilket jag dock ej känner),
har/afø-lös byrdhe ursprungligen betydet cen börda utan band’, ehuru
det sedan blifvit missuppfattadt. Annars kan man tänka sig att
första sammansättningsleden i svenska och danska f atalös,
fatte-lös ursprungligen varit f atla- (af fætil = band) således: fatlalös
(en emendation, föreslagen af kand. Joh. Vide), eller möjligen
fatel- (i norskan fatt = band) således: fatellös.l

Æ wardher nytthon nakath til wakna = Eætemplo vegetus
armis ßt homuncio fretus (Reuterdahl nr. 305). På danska:
Treff-wen man trydher eij wabn (Nyerup nr. 331). Eeuterdahl yttrar
om nytthon: "kan ock läsas nytthom. Synes betyda: det som kan
nyttjas, nyttigt ting", och ordspråket öfversätter han: "alltid
varder något till gagn för de uppmärksamme". Tydligen kunna de
fsv. orden ej gifva denna mening. Afskrifvaren har utan tvifvel
skrifvit nytthom, och detta är dat. sg. mask. af nyter, hvilket ord
på isl. (nýtr) utom Nyttig’ äfven betyder cbrav, retskaffen’;
ordspråkets mening är: cen rättskaffens (eller kanske snarare: hurtig2)
man får alltid något till vapen’, en tanke som äfven uttryckes i
den danska versionen.

Vnge skulu sik idha badhe beka ök barka = Ref er t frunire
seu se cerdare juuente (Reuterdahl nr. 857). På danska: /
wng-dom scal man segh bedhe oc barckæ (Nyerup nr. 939). Reuterdahl
öfversätter frunire med "afskrapa barken af träden till garfning"
och cerdare: "bereda skinn, garfva". I Kalkars Ordbog till det
ældre danske sprog återgifves barke dels: "garve med bark", dels
"hærde", med citerande af nyss anförda danska ordspråk.
Otvifvelaktigt är, att det danska ordspråket liksom den latinska öfVer-

a Sedan ofvan anförda iakttagelser blifvit gjorda, har jag funnit att det
danska ordspråket blifvit förklaradt af Videnskabernes Selskabs danske
Ordbog (och Mau) delvis på samma sätt: Mau anser dess ursprungliga
förrn hafva varit "falds fættilløs (af isl. fetill) Byrde", d. v. s. "falske,
ugrundede Beviser fälde bort af sig selv".

3 Jmf. betydelsen af nysv. nyter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:16:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1885/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free