Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några grammatiska och lexikaliska anmärkningar till Gunno (Eurelii) Dahlstjernas Kungaskald (F. V. Norelius)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
Slutligen märkes Tornö ei. Törnå Torneå samt Lögnande
ljungande (Noreen, Fryksdalsm. Ij. § 102).
Kvantiteten afviker i åtskilliga ord från rsp., i det nämligen
l:o ’kort vokal uppträder i hadde (:: baade} hade *, MosTtett
(:: Fält-trompett :: tillrett) musköt, BosJcaps-Sott sjukdom hos
boskap, Sött (:: Ledemott ledamot :: trott) sjukdom, lätt (:: slätt
:: Eätf) lät (af låta), pusta2 (: : Lusta :: utrusta) pusta, Tamm3
(:: fram :: Flamm [fr. flamme] flamma) tam, Silfwer - wárta4
(:: borta :: korta) silfvervårta, räckna räkna, måhända också i
Molin (jämte moln) moln (Noreen, Dalbymålet § 91,i) och pl.
Fiått fjät;
2:o lång vokal visar sig i beek-swart" becksvart,
genom-bårar (:: Tårar) genomborrar, dör (: : tör :: för) dörr (jämte
Dörr), Dörar dörrar, Reed (: : iveed : : ned) subst. redd, sute6
(:: utgute :: tute) sutto, hyste (: : myste) hissade, Löön7 lönn.
Dahlstjerna aJccentuerar Wä’duren (ej Wäduren) väduren,
BåMus Bohus, Stockholm (jämte Stockholms) Stockholm,
Jern-sála Jerusalem, Demant (pl. Demánter) demant, Elände elände8,
Altåar altare, tilfö’rne tillförene; måhända har han ock akcen-
/
tueringen (een) Aprils-snöö (jfr Knudsen, Den landsgyldige
norske uttale s. 163) Aprilsnö.
1 Detta ord har i rsp. vacklande, vanligen dock kort kvantitet.
2 Uttalet pusta torde få anses dialektiskt, ehuru det är tämligen
allmänt.
3 En Kungl. Förordn, af år 1664 talar om den "hemtamme Booskapen".
4 Vårta uttalas i rsp. både med kort och långt å.
5 Svedbergs Schibboleth har (s. 81) beck (rivus), men beJc (pix); jfr flere
sv. diall.
6 Äfven under formen såte (:: åte åto) sutto; jfr dial. sått för satt.
7 Löön är (enligt do c. Noreen) den regelbundna (ackusativ-)formen;
rsp. lönn åter representerar förmodligen nominativen. Ydremålet (af
S. F. Rääf, Örebro 1859) har lån s. f. lönnträd och hos Rosenhane
förekommer -. åtminstone en gång - skrifningen lön.
8 Akcentueringen elände begagnas såväl i högtidlig som hvardagsstil;
betoningen elä’nde tycks deremot uteslutande tillhöra samtalsspråket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
