Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till nordisk språkhistoria (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
hållandet. Ett par andra exempel på (delvis blott skenbart)
dylik ljudutveckling i andra nordiska språk hafva sedan
blifvit anförda af Läffler i Tidskrift for Filologi N. E. II 290 ff.
Emellertid synes Bugge ib. III 272 vilja inskränka
ljudutvecklingen därhän, att den skulle inträda blott framför en
guttural + j. Till honom ansluter sig Bråte i Äldre
Vestmanna-lagens ljudlära 18. Men under det att Läffler och Bugge
synas antaga, att en ljudutveckling æ (e) > i blott
sporadiskt inträdt, vill Bråte göra den till en åtminstone för
fsv. allmänt gällande ljudlag.
Jag kan icke ansluta mig till denna Brates uppfattning,
och icke häller hafva enligt min åsigt de andra nyssnämnda
författarna riktigt förklarat ifrågavarande ljudutveckling.
Bråte menar, att un dantagen fr ån regeln: "ce blir i genom
inverkan af följande guttural + i} ju (i sæghia > sighia;
annat-tvæggia > annattiggia etc.) "synas böra fattas som
analogibildningar från former som icke hade i, j efter gutturalen."
Många ord med uteslutande ä i forn- och nysvenskan blifva,
så vidt jag förstår, icke desto mindre oförklarade, om man
vill uppställa en dylik ljudlag. Ord sådana som t. ex. fsv.
slæggia, bæggia (gen. pl.), tvæggia (gen. pl.) borde på nysv.
hetat sligga etc., icke, såsom fallet är, slägga, bägge, tvägge.
Ty i t. ex. fsv. slæggia efterföljdes gg i alla kasus af i. För
fsv. gen. tvæggia söker väl Bråte en annan förklaring. Han
menar: "GL pl. ttvæggia måste förklaras utgöra ett närmande
i ljud till räkneordets former med é.u Men denna uppfattning
är, efter mitt förmenande, bestämdt oantaglig. Ty det skulle
väl sakna hvarje motstycke, att en form med é-ljud (icke
ä-ljud), såsom i detta fall tvér, skulle hafva förmåga att
förändra i-ljudet- i en annan form (icke till e- utan) till ä-ljud:
tviggia till tvæggia (icke tveggid). Icke mindre svårighet vållar
t. ex. den svenska motsvarigheten till isl. subst. ekia ’korsel’.
Enligt den af Bråte antagna regeln borde vi i fsv. och nysv.
hafva endast iJcJcfiJa. Emellertid har ordet visserligen fått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
