Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till nordisk språkhistoria (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
att ö i -dömber i fsv. bibehöll sin längd; jmf. ännu i dag
omdöme, furstendöme etc.
Öfvergången från ö till ü möter dialektiskt äfven i
forndanskan. Detta är fallet i följande ord.
Hægumi (hadorphska hskr. af Skånelagen) men hæggommes
quinnæ (Skånelagen IV Add. B 2) och hæggoms ord (Hr
Michael; jmf. Molbechs Grlossar).
Ändelsen -os "åmynning" öfvergår till -us i följande skånska
ortnamn (exemplen hämtade ur Falkman: Ortnamnen i Skåne):
Aos > Aus (air 1296 etc.) nu Åhus; Raaos > Raauss (år 1539)7
Simberos > Simbrus (1310). Äfven Åhus, fiskläge vid
Gislöfs-åns utlopp. - Hit hör ock det fd. Arus (på Jutland), nu
staden Arhus.
Också fd, har ambut "trälinna"; jmf. ofvan s. 178.
Hit hör äfven det nyd. tvetullet "tvåkönad", jmf. isl. tól
1) "redskap, 2) genitalia", nyisl. tvítóla "hermafrodit". *
1 Deri* här påvisade ljudutvecklingen ö > u motbevisas naturligtvis
icke däraf, att i fsv. och äldre danskan orden hus och fru stundom
i vissa komposita hafva formen hos, frö, I fsv. hosprea (l gång)
jämte husprea; hostro (l gång) jämte huströ (hustru); hosbonde (så
ännu i Nya Test. af 1526 Matth. bl. 9 s. 2) jämte husbonde; nötos (l
gång) jämte nöthus (jmf. Rydqvist VI och Svensk akcent II 345 f.).
(Noreens förklaring af hosprea, nötos i Arkiv III 12 såsom
sammansatta med eller påverkade at subst. *hos ’sällskap’ är enligt min
åsigt oantaglig). I fd. ofta hosfm(e), hostru(c) (jmf. Molbechs
Glossar och Såby i Arkiv I 201); i äldre danskan ofta hosbonde (hos
Vedel och i bibeln af 1550; jmf. Studier II 481 noten). Fsv. har
redan på 1300-talet ofta husfro, hustro (exempel hos Rydqvist II 81
och i Svensk akcent II 346) för husfru, hustru. Om beläggställen
för d. husfro, hosfro, hostro se Såby anf. st. I fall jag har rätt i min
i Svensk akcent II 346 med tvekan uttalade förmodan, att o i dessa
ord utvecklats ur ü till följe af relativ akcentlöshet (alltså hospréa,
hosbonde, nötoSy husfro; jmf. ock Såby aní. st.), så förklaras husfru >
husfro i motsats till skallötter ^> sJcallutter etc. och Aros >> Arus etc. på
ett af följande två sätt. Ljudutvecklingarna ü >> ð och ö > $, af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
