- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Några ord om den Stockholmska Homilieboken. Ett genmäle af Theodor Wisén /
29

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om den Stockholmska Homilieboken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betydelsen skogbevuxen mark, och förstår, att man kan färdas
öfver en sådan mark, utan att man behöfver taga vägen öfver
trädtopparne. Skulle ej hr L. kunna färdas ridande eller gående öfver
t. ex. Tiveden eller Kolmården, utan måste en sådan färd för
honom nödvändigt tänkas innebära en resa i luftballong högt
öfver träden? — Äfvenledes påstår hr L., att min läsning ganga
iN í hlíteN
ger omening, emedan det betyder gå in i (ej
igenom) portarne
, och — tillägger hr L. — att få stanna i
porten, då man vill in i borgen, är ett bedröfligt fiasko. Men det
är ännu bedröfligare, att hr L. skall anse det vara en
nödvändighet att man stannar i porten, derför att man går in i
densamma. Om hr L. söker inträde i en borg och får anvisning
att gå in i t. ex. vestra porten, anser han detta innebära en
uppmaning till sig att evinnerligen stanna qvar i porthvalfvet?
— Slutligen har hr L. i sammanhang med nu anförda
tolkningsprof visat att han äfven känner befästningskonstens
hemligheter; han menar att hliþeN på den i Homil. omtalta
himmelska borgen mycket väl af 11- eller 1200-talets Isländare
med deras outvecklade begrepp om befästningskonst kunnat
tänkas såsom öppna ofvantill. Men från en sådan misstanke böra
Isländarne fritagas, ty i samma homilia, sid. 1915, omtalas att
apostlarnes namn äro skrifna yver borgar hliþom, och
nödvändigtvis måste då Isländarne hafva tänkt sig portarne såsom
hvälfda och öfverbygda, för att namnen skulle kunna så
anbringas. Enligt hr L. äro portarne öppna ofvantill och
apostlanamnen följaktligen skrifna i luften, hvilken geniala tanke stöder
sig på hr L:s utmärkta insigter i den himmelska
befästningskonsten. Man ser, hvad resultat språklig insigt i förening med
allmän lärdom kan lemna.

Med afseende på skriftelet 194 miþialldra, hvarpå hr L., med
sin benägenhet att slå mynt af skriffel, grundat en theori, har
jag anmärkt, att hvarken substantiva eller adjectiva ja-stammar
af samma kategori som midr antaga något slutande i (j) i
sammansättningar, hvilkas senare led börjar med vocal. Hr L.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:17:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1888genm/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free