Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Ett par undersökningar i fornnordisk ljudlära (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 Axel Kock.
nämligen ó så väl i pret. pl. som i pret. sg. fórum :/or,
tókum : tók etc. - etc., och efter dessa analogier bildade man
till pl. ófum sg. óf.
I isl. at-vórUj þópóru *) jämte at-hváru, þóathváru (fsv.
po at hvaro) ser jag även värkan av den här diskuterade
ljudlagen. Orsaken till att man jämte formerna med (v)o
även har sådana med va är att söka i anslutning till hvárr.
Ljudlagen förklarar ock förhållandet isl. ván : ón med dat.
vánu: ónu. I dat. sg. och pl. hava vánUj vánum
ljudlagsenligt blivit ónu, ónum, och ön- har sedan delvis inträngt
även i andra kasus. Denna påvärkan av dat. förklaras därav,
att speciellt i detta ord dat. sg. är mycket bruklig i sådana
vanliga uttryck som vánu (ónu) brápara, ónu (vánu) verr
’hastigare än man väntat’ etc. Ännu i nynorskan brukas både
dat. sg. och dat. pl. av von i dylika uttryck (vonom meir ’mere
end man skulde vente’ etc., Aasen). - Liksom isl. ván(u)
förhåller sig till ón(u\ så förhåller sig fsv. vänder ’ond’ till
onder. Fsv. har nämligen dels ett adj. vänder ’ond, elak’,
identiskt med isl. vánar; dels ett vänder ’kinkig’ = isl.
vandr (båda orden äro i Schlyters ordbok utan skäl
upptagna såsom ett och samma ord), och fsv. vänder, isl. vándr
motsvaras av no. vond (med slutet ö-ljud); jmf. t. ex. fsv.
vandar gerningar, isl. vand verk med no. vonde gjerningar
’syndiga gärningar’. Det fsv., nysv. ond(er) med slutet ö-ljud
har utgått från dat. sg. (v)ondum, (v)ondu och dat. pl.
(v)on-dum. Att värkligen den av dessa dativ-former (med u till
ändelsevokal) alstrade rotvokalen ö kunde segra över rotsta-
*) Det andra /> i þóþóru bör så förklaras, att i de väsentligen lika
lydande, efter hvarandra följande stavelserna þótó(ru) t genom en art assimilation
utbyttes mot þ för att få stavelserna fullkomligt lika. Jmf. härmed att (se t.
ex. Noreen: Fryksdalsmålets ljudlära s. 67) i nysv. bygdemål omvänt ett
föregående s utbytes mot sch under påvärkan av ett följande scMjud: schäscheld
’särskild’, schöschen ’syskon’, schäschant ’sergeant’. Dock är kanske icke häller
den möjligheten utesluten, att det andra jb i þóþóru representerar $; jmf. isl.
prep. að jämte at.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
