Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Några fornnordiska judlagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328 Adolf Noreen.
inträder äfter lång vokal, bero naturligtvis på
analågibild-ning ock icke på här behandlade judlag. För att taga ett
eksämpel. Nysv. hötta för fsv. høta (isl. hota) utgår
naturligtvis från pret. høttadhe, som redan i fsv. uppträder (se
Söderwalls ordbok) jämte det mindre tydligt preteritalt
bildade høtte, liksom Jcrystadhe, hæmtadhe, ændadhe m. m.
jämte kryste, hæmte o. s. v. Med förbindelsen lång vokal
+ m äger i fsv. ock fda. ett särsjilt förhållande rum (se
Gesch. d. nord. spr. § 166, c).
Slutligen har vår judlag ett stort område för sin
värk-samhet i de sammansatta ord, där en på konsonant börjande
sednare sammansättningsled ansluter sig till en på starkt
betonad lång vokal slutande föregående led utan att av sin
ursprungliga aksänt bibehålla ett minne ens i form av biton;
vadan alltså det sammansatta ordet äger "akc. l". Sådana fall
äro i svenskan talrikt representerade. Jag anför från det nyare
språket eksämpel vis: fru-ckost, må-ffå, trä-ggård, sju-tton,
nitton (om dessas aksäntuering jfr Kock, Sv. akc. H, 394), tre-tti,
sju-tti, ni-ttij Sve-rr(i)ge (där bristen på biton slutligen lett till
synkope), No-n(i)ge *), vulgärt la-ggård, sy-nnål, blå-bbär,
u-ssel (ejäntligen samma ord som o-sätt; fsv. tisal ock isl. ve-sall
äro båda sammansatta med -säll = scell, jfr fsv. vce-sæll ock
dalmålets wi-säll; se för övrigt Gesch. d. nord. spr. § 52, I, b)
m. m. 2), av vilka eksämpel visserligen ett ock annat känn
*) Denna farm utgår från det i analågi med Sverike bildade fsv. Norike
(redan i HL.), yngre Norighe, ock är noga att sjilja från den gamla (från
Noregher utgående) dativen Nor(e)ghe, som redan i Vgl. IV användes även
som nom. ock ack., ock till vilken (redan i Conf. av SdmL.) en jenit.
Nor-gTiis bildats. I det nysv. uttalet Nårrje hava båda bildningarna sammanfallit.
2) Slaggarn har nu "akc. 2". Är denna oursprunglig (såsom i vissa
dial:s sjutton, nitton), så hör ordet hit. Månne även sJcaffötes? Äller beror
dess ff på någon asimilatsjon ? Det av Eydqv. IV, 340 jämförda skakkr
passar äj på grund av sin betydelse (urspr, "halt", se min Urgerm. judl. § 34, 2),
ock en assimilatsjon kf >ff är otjänd. Man tänker närmast på isl. sJcá = da.
skrå, t. schräg, varom se Urgerm. judl. § 49, B, 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
