Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Etymologier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Etymologier. 373
*sícfi#á). Vid sidan av denna -er-bildning står en med -ø- i
isl. står (fsv. siper), got. pana-seips; jfr isl. enär: enn, fsv.
sænder: isl. senn, isl. sundr: got. suns (åvan s. 371). Vidare
om härmed sammanhängande frågor vid annat tillfälle.
Sv. hit ock dit.
Fsv. tö ock pit kunna naturligtvis icke hava uppstått av
de i samma betydelse förekåmmande hingat (fgutn. hinget *),
jfr fsv. æt = at fore infinitiv), hængat (Vgl. I God. I, RB. l
pr.; jfr? Vgl. I God. A, RB. 5 hæn = hin, Vgl. II, RB. 6) ock
ping at (fgutn. peng at] om vokalväkslingen se Liden, Arkiv IV,
108, ock jfr även hingat), icke ens av - de tämligen oklara
- bifårmerna higat (blått i Vgl. II), thighat, enär en dylik
kontraksjon strider emot alla hittills tjända fornnordiska
judlagar. Däremot, liksom hingat tydligen är en sammansättning
med prepositsjonen at, så är detsamma förhållandet med hit2).
Av *hi-at blir hit, liksom för ock jämte sua at, py (pi) at,
po at, fgutn. pau et uppträda resp. suat, pyt (pit), pot, fgutn.
paut (jfr ock fgutn. pau en, paun = fsv. æn po). På samma
sätt har pit "dit" uppstått av piat, en farm som träffas i flera
codd. av Skånelagen (Schlyter s. 60 not 42, s. 122 not 29),
skriven thiat3), ock som naturligtvis icke förlorat något
in-tervokaliskt gh i förhållande till thigat, likaså litet som fgutn.
pear i förhållande till fsv. pæghar, paghar. Första
sammansättningsleden i *hiat, hit ock piat, pit är "dat." sg. ntr. *hi
ock pl, isl. pi (jämte pm, pué, pú, fsv. py, pu, po 4), om
J) Ovisst är, om samma farm föreligger i Vgl. I, KB. l pr. hingæt, äller
om detta är = fsv. hingat, med den i Vgl. I vanliga övergången a ;> æ i
svagtonig stavelse. Vgl. IV, 16, l har liingæt, 16, 2 hingat.
2) Nysv. hitåt innehåller således "prepos." (postpos.) "åt" två gånger.
3) Runhandskriftens þihat är naturligtvis icke - såsom Schlyter antar
- att betrakta som = þiat^ utan = pighat.
*) þu förekåmmer flera gånger i en cod. (Holm. B 55) av
Västmanna-lagen; þo utom i þo-UJcer även i DL:s (MB. 23) þo eens "endast därför", som
Schlyter (s* 24, s. 259, s. 345) med orätt vill ändra till þy eens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
