- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjätte Bandet. Ny följd. Andra Bandet. 1890 /
374

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Etymologier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

374 Adolf Noreen.

vilka sjiftande farmers förklaring se min Gesch. d. nord. spr.
§ 184, 8). Att detta pl är idäntiskt med got. pei "att" ock
gr. rsl i r slös "här" ock sålunda en urspr, lokativ, har
Beeh-tel uppvisat (Z. f. d. Alt. XXIX, 366); på samma sätt är
*hi = gr. usl "där", möjligen lat. hl i hlc "här", om detta
- såsom föreslagits - utgår från en rot Mo-, Khc- (jfr
ytterligare hui = Jtsl "varest"). Vore icke den fda. fårmen
thiat *), så kunde man t. o. m. idäntifiera þit ock T slö s, vilka
förhölle sig till varandra alldeles som de motsvarande
nomi-nativerna pat (got. pat- i patuh 2) ock roos.
Betydelseövergången "där" > "dit" vore i så fall densamma som i fsl. tada
"dit"; jfr ock lat. dat. hö-c (jämte hu-c) "hit" i förhållande
till lokat. Äf-c "här". Lat. ad-Jiu-c "hit", "hit-till-s" erbjuder
en god paraläll till de nordiska sammansättningarna med -øi,
ehuru prepos. ad (isl. af) i lat. prefigerats (i isl. sufigerats).
Men likheten sträcker sig kannsje längre. Isl. hig-at, Jieg-at
torde i sitt g visa en motsvarighet till den enklitiska
par-tickel -Ge, som ingår i lat. Mc, istw, ilUc m. m. Därest
äntligen lat. JIQ-C (hun-c o. s. v.) utgår - såsom stundom
antagits - från en rot Mo-, Me-, ock denna även föreligger
i ägs. he "han", fsv. ~hi-t, hæ-n (se åvan) m. m., så blir
idän-titeten mellan lat. ad-hu-c ock isl. hi-g-al (higat?) alldeles
fullständig, frånsett den olika kasus, i vilken pronominet
uppträder. Huruvida isl. Mngat, på samma sätt motsvarar
ett lat. *ad-hinc (jfr alhinc "härifrån", "hädanäfter"), äller
möjligen är synkoperat av hinneg (hinveg), Mnnog (*-vpg, jfr
fsv. hinvagJiy se åvan s. 308) + at, skall jag lämna osagt.

*) Denna - liksom min förklaring av densamma - styrkes ytterligare
av G-amla-Karlebymålets (i Finnland) ti åt "ditåt", hiåt "hitåt" (enligt
meddelande av fil. kand. K. J. Hagfors).

2) Att þat-uh, þan-uh ock pamm-uh icke innehålla þata (av *þatö, sskr.
tadä’)) þana (*þanö), þamma (*þamme), framgår av hwarjatoh, hwarjanoh
(hwanoh), hwarjamméh (hwamméh): hwarjata, hwarjana (hwana),
hwarjam-ma (hwamma). pan- i þanuh är = gr. ró^e, liksom þat- == röde. Isl. þat
måste motsvara detta sednare, enär þata skulle je *þgt (jfr wamba = vpmb
m. m.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:18:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1890/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free