Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 1. Substantiverade adjektiv, particip och småord samt därmed sammanhängande företeelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 Hellquist: NoHiinalbildning.
skeifa f. ’hästsko’: skeifr ’skef.
si ett a f. ’slätt’: sléttr. Jfr jafna] ty. Ebene-eben] 1. planum-pl amts.
sorte m. ’svart moln’ Vgf. Jfr Surtr ofvan.
staka f. ’a single ditty’: ståler ’single’, s. fins i isl. einstaka, sv. enstaka.
sv ang e m. ’veka lifvet’: sv an gr ’slender, slim, thin’.
tjúga f. fsv. tiugJia ’högaffel’ anser jag vara en svag form: ie. adj
*deu-qo-s (jfr gr. Ö?v-T?QO$ ’den andre’) v ’den tvådelade’, såsom enligt allmänt
antagande f ht. zwig <: dvi-qo-s och fslav, roz-ga ’gren’: rozu ’dis-’. Jfr min
analoga förklaring af liøytyja § 3.
porr e m. ’månadsnamn’": þurr ?; jfr Bugge Ark. IV: 126 mot Bråte Bezz.
Beitr. XIII. 21. Att måiiadsnamn äro afledda af adj., är, som bekant, ej
ovanligt: jfr ägs. Uþa ’Juli’: liþe ’gelind’, ska. diall. bliel ’Februari’ : bli(d).
nisl. þétte m., ’löpiiad mjölk’, no. t ett e ’löpe’: þéttr.
no. skrinna f. ’mager äng’ Aa. : skrinn ’mager’.
fsv. alda f. ’fruktbärande träd’ Schl. - se ofvan.
bleka, da. blege f. ’kalk, krita’: bleker.
linda f. ’trädesåker’ (<r -ön): adj. *lin-þ-a-z (isl. linnr se ofvan, ty lind)
= lat. lentus i dess bet. af trög; höra alltså blott medelbart till v. Unna
’upphöra’.
liu(m)ske, m. ’Weiche’ : adj. *lium(i)sk - Noreen Pauls Gr. 465.
skämma f. ’liten byggning’ Schl.: skamber. Pd. : isl. (o. fsv.) skemma.
nsv. fradga f. ifradogher (fsv. fradlia möjligen <c *fraþah-).
spetälska f.: spetälsk, fsv. spitelsker till spital ’hospital’.
sv. diall. mjälla f. ’lös, fin sand’ Ez.: m j all ’lös, fin’.
snugga f. i allm. ’litet stykke af något’ se Ez.; i riksspr. ’liten
tobakspipa’ : fsv. *snugger (= isl. snoggr) ’kort’ ~ snygg.
stakka f. ’skogskälke’ Ez. :fsv. stakker (komp. stækkre) ’kort’ (hvaraf v.
stäcka).
stygga f. "pudendum muliebre’ Ez.: stygg.
tånge m. ’betesmark; utmark’ Ez.: ta ’fägata’, hvilket är = fe. adj. toh
- se ofvan.
Mera bekanta äro nsv. halfva1)] hvita] rätan, afvigan, flätan] tjocka
’stark dimma’; vinter gröna, backsöta o. d. i stort antal. Såsom ex. på lån
anför jag endast fruktnamnet persika (till 1. adj. persicus), jfr fisknamnet
sardin (it. sar dina ’den sardiniska’).
De med suíF. -jón- substantiverade adj. - se § 3 å resp. ställen.
abstrakta:
Om djup. grunn, brant, hol - se ofvan.
heið n. ’klart väder’ : heiðr ’klar, sky fri’.
heiifr m. (g. -ar) ’ära, anseende’: d:o.
d:o m. (g. -rs-) ’d:o’: fht. heitar (mht. heiter), ägs. hådor.
ljós n. ’ljus’: l j os s.
lögn n. ’lugn, vindstilla’: lögn.
mein n. ’men’: meinn ’mean, base’.
mift n. ’midt’: miðr.
ný n. ’ny’, om månen: nyr.
rum n. rum : rumr.
sein n. ’uppskof : seinn ’sen’.
smelt n. ’emaljering’: smeltr ’emaljerad’.
strict n. ’smärta, bekymmer, trångmål’ : stridr ’hårdnackad, stark’. Bet.
af ’kamp’ uppträder senare (se Vgf.)- (Nht. Streit <C mht. strit m. får väl
fattas såsom yngre afledning af stritan ’kämpa’}.
tom n. ’tomhet; otium’: tómr ’tom’.
válaå n. ’öfvergifven ställning’: válaðr ’eländig’.
verCf n. ’värde’: verctr Vard’. Jfr got. wair-þ-a- = adj.
fsv. fda. ar gli n. ’arghet, ondska’ Sdw.: argher.
») Jfr fsv. (h)alf f. ’halft’ = got. halba f. Leffler Ant. T. f. Sv. V. 281.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
