Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 2. Suffixet ja, jô och därmed sammanhängande frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 Hellquist: Nominalbildning.
’växa’ - se B, a. st.), antar jag dem vara s. k. deverbativa d. v. s. af dessa
verb afledda af typen bløyte s. 41.
l ét e ’!) ljud 2) uppförande’ vållar ingen svårighet, ty det ansluter sig
i sina två bet. osökt till låt n. 1) 2) hos Fr.2
ßß) Vi öfvergå nu till värkliga ^’«-afledningar af adj. (eller
småord). Suffixet har här samma användning som suffixen -irø, -iþa (i
dess ursprungliga funktion) samt -an, -ön; -jan, -jón; -ung (i några
få bildningar) och -leikr:
døyfe n. ’döfhet’ Vgf. Add. : daufr. Pd.: døyfe f. Fr.2 (== got. daubei),
døyfa f. Vgf., døyfd (= got. daubiþa) Fr.2 Vgf.
øyften.(?) ’ett ställes egenskap att vara obebodt, oodladt’ : aud~r. Fr.2 (audn
= *auþeins : v. øyda är ’handlingen, hvarigenom något blir öde’.
frelse n. ’frihet’ = sv. frälsa : frjáls Fr.2
f røde n. ’egenskapen att vara f roar"1 Fr.2 Pd.: frode f. ’historisk
kunskap’ = got. froþei. G-ot. fraþi tillhör möjl, den kategori, som här
betecknas som primärt bildade - se v. Bahder s. 51.
heimile n. ’hemvist’ : heimell Fr.2
nryfe n. ’eg. skroflighet’ : hrjúfr Fr.2 Pd.: hrýfe f. och hrufa f. <c
*hriufi-On*) (se § 1).
hylle n. Välvilja, ynnest’ : hollr. Pd.: hylle f., hylla f. Fr.2
Tdffike n. ’vanära’ : *Jclékr? Fr.2
lyse n. betyder ’belysningsmedel’ och hör väl därför närmast till v. lysa
(se s. 37). Däremot äro lyse f. och lysa f. Fr.2 afledn. af adj. Ijoss (eller
subst.?).
rike n. ’makt’ = got. reiki : rikr Vgf.
snerpe n. ’skärpa’ : snarpr Vgf. Pd.: snerpa.
fsv. kæte n. ’ysterhet’ : kater, Pd.: kæte f.
nøglie ’tillfredsställelse’ Eqv. VI: nogh (neutr. till *nogJier - isl. no gr.)
nænne n. ’dristighet’ Kg. Styr. = gmlsv. nänne n. Lind. : f ht. -nand,
ägs. -nod. Pd.: isl. *nenna Vgf.
ænge n. ’andtäppa’ : anger Kqy. VI. Pd.: ængia f., ange m. Sdw.
nimne n. ’fattningsgåfva’ : nimmen Eqv. VI.
På samma sätt vore tilläfventyrs isl. vitne, da. vidne n.
Vitnesbörd’ att fatta som afledt af ett vitinn. Jag vill emellertid
föreslå att fatta vitne såsom afledt af suff. sskr. aniya, hvarpå (Falk
P. B. B. XIV. 51) -sýnn, ägs. lene äro bildade. (Jfr kynne, minne
ofvan, dem jag anser uppkomna på en afl., motsvarande sskr. -tya-}.
En brokig tafla erbjuda bildningarne på adj. laiiss: t. ex.
brédraløyse n. féløyse n. framaløyse n. grasløyse n. gptuløyse n.
nafn-løyse n. hjalpløyse n. húsløyse n. hygginløyse n. kjarlkløyse n. málløyse n
meginløyse n. meinløyse n. nenningaløyse n. sigrløyse n. sjónløyse n.
siacf-Zøi/se n. vanløyse n. viljaløyse n. vistaløyse n. viiløyse n. þarfløyse n.
jbøZ-Z02/56 n. þróttløyse n. - hugløyse f. - byrløysa f. endiløysa f. grasløysa f.
Mfnløysa f. hirduløysa f. hófløysa f. hugløysa f. Ipgløysa f. Ipglausa.
mál-løysa f. sidløysa f. sidlausa f. f>. I. vitløysa f. vitlausa f. þarfløysa f.
De /9^. bildningarne ändas på -føsa. Från lagspråket:
&a£Ä-, /n’;6-, r^i-,, 5aÆ-^ sJcaþa-, svara-, vitu-løsa. Jfr. f. ö. Eqv,
II. 217-18, 220. Obs. Vgl.: rcetUsaboUer.
ß) deverbativa d. v. s. afledningar af samma slag som ofvan
pryåer etc., Æyw etc._, beiner etcv de-i7e etc. - För de ord, som
*) Vi använda om möjligt i dylika fall för tydlighetens skull germ.
grundformer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
