Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 2. Suffixet ja, jô och därmed sammanhängande frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Nominalbildning. 53
ningar på -Ja-verb, ehuru de strängt taget icke höra hit, liksom
ej häller de ofvan behandlade, af mig såsom deverbativa
uppfattade konkr. deile, ~køyre etc. och de abstr. Uøyte, fygle etc. äro
bildade på suff. -ja. Jfr vidare i § 2: typerna pryåer, dynr, beiner.
a) Hithörande nomina agentis afledda af ja-verb äro (med
undantag af dem, som anföras af Falk P. B. B. XIV. 20):
hetja ’kämpe’ Fr.2 : germ. v. hatjan - ty. hetzen’, jfr hat e.
hamhløypa - se Fr.2 : v. hløypa,
úrékja ökn. Vgf. : v. úrókja.
bústýra ’hushållerska’ Fr.2 : v. styra.
fsv. kolbrænna tilln.
trætælghia tilln.
sv. fågelskrämma, nattskärra, diall. utskämma m. o. f. - se Bz. 579,
samt vidare
isl. glyrnor ’kattögon’ Fr.2, som jag tror : ägs. glysnian ’blinka, blixtra’
(== sky gnor : sky gno).
hárgrei&a ’kam’ Vgf. : greifta ’utreda’; deverbativa äro äfven de förut
nämda abstr. greifte, grei&er.
eldkveikja ’medel att upptända eld’ Fr.2 : v. kveikja.
matselja ’kvinna som hade att utdela maten’ Fr.2 : v. selja.
sky gnor ’vidöppna ögon’ Vgf. : v. skygna.
sløä~or ’släpande kläder’ Vgf. : v. sléå~a.
stifla ’dam’ Vgf. : stifla ’dämma’.
verja ’öfverrock’ Vgf.: verja ’to wear (clothes)’.
þekja ’tak’ Vgf. : v. þckja.
þerra ’handduk’ Vgf. : v. perra.
fsv. flængia ’piska’ Sdw. : v. flcengia.
nsv. smörja : v. smörja.
sv. diall. g arma ’linbråka’ dalm. Nn. Ordl. : v. g arma.
lya ’ekorrbo’ Rz. : isl. hlyja ’to cover, shelter’.
löda ’hafstång’ Vörå. (Freudenthal s. 168) : no. løda (isl. Maa) - se
vidare under ß).
mänga ’murbruk’ Bz. : no. mengja ’blanda’ Aa.
Dessa bildningar på ja-verb äro alla, som nämdt, nomina
agentis (instrumentaler). Då i det föreg, vid hvarje kategori af jan-,
^’ow-stammar meddelats motsvarande bildningar på -n, anföras äfven
här de tillägg, som kunna göras till redan i literaturen befintliga
samlingar af nomina agentis på -n *), dels bildade på starka verb,
dels på o-, é-verb.
Af starka verb:
1) på det svaga rotstadiet bildade (med all sannolikhet det
älsta lagret - se Osthoff P. B. B. III. Forsch. II.2): typ: got.
nuta : mutan.
*) Se Falk P. B. B. XIV. 14 if. Sütterlin nom. ag. s. 39 ff.
2) Förtjänsten af att först hafva framstält den regel, att mask. nom. äg.
på -en, som ansluta sig till eller äro afledda af starka verb, uppvisa det
svaga rotstadiet, tillkommer som bekant Amelung i Haupts Z. XVIII. 161 ff.
- Af de hos Sütterlin a. st. anförda ex. böra flera afgjordt strykas. Så är
t. ex. fht. ruocho (s. 46) ingen ursprunglig -n-stam, utan yngre afledning af
ett ord = isl. hrókr. S. vänder om förhållandet tydligen på den grund, att
han - med Osthoff - anser germ. rö representera det bitoniga r. Detta
antagande är här på stället särskilt onödigt, då hrókr som bekant närmast hör
till gr. KQOgco (S. däremot: uQágco) och KQcoy-juö-. Fht. slango ’orm’ bör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
