- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Elfte Bandet. Ny följd. Sjunde Bandet. 1895 /
128

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

128

Kock: Studier i fnord. gramm.

Cod. bur. har en gång antvingia. Jag antar, att ant(w)iggia :
ant(w)ingia fått ng genom inflytande från de mycket talrika
avledningarna på -ing (och -ung), och jag påminner om sådana
adverbiellt använda ord som streningium "kringspritt" (redan
i UL.), flukningum "hopvis"; obs. även det hittills först från
1500-talet uppvisade småningom. Till ombildningen av
an-t(w)iggia har särskilt den omständigheten bidragit, att en
mängd avledningar på -ning (och -nung) hava sidoformer på
-nig(h) (och -nugfhj), t. ex. gœrning : gœrnigh, drotni(n)g,
álmœnni(n)ger etc; obs. ock ening: enigh, enu(n)ga "enda". Då
man nu i en mängd ord hade -nig- jämte -ning-, men i dem
-ning-blev den segrande formen, så genomfördes -ing- även i
ant(w)in-gia. Jmf. att ertugh ombildats till 0rtungh (ex. i SD.NS. I, 53).

Antingia blev antinge, emedan ultima hade levissimus.
Denna akcent tillkom ultima, vare sig att antingia var fullt
akcentuerat med fortis på första och semifortis (resp. levis?)
på andra stavelsen, eller att hela ordet på grund av
satssammanhanget var relativt oakcentuerat. Efter hwarken —
eller ombildades antinge — eller till antingen — eller.

Fsv. redho, redha har ombildats till nysv. redan; fsv.
alla redho, alla redha till nysv. allaredan. Orden äro
lågtyska lån (mnt. rêde, alrêde). Man har vid överförandet av
det tyska ordet låtit det få dels ändelsevokalen -o (redho)
genom anslutning till det fsv. til redho "till reds" (av subst."
redha "tillredning, utrustning" etc), dels ändelsevokalen -a
(redha) genom att ansluta detta adverb till andra adverb på -a:
opta, gærna etc. Då mnt. även har rêden "schon", så är det
möjligt, att man redan i fsv. hävt en form *redhan, som
utgått från detta mnt. rêden. Men något *redhan upptages ej
i Söderwalls ordbok, och det nysv. redan (allaredan) har
därför åtminstone väsentligen uppstått genom ombildning av
fsv. (alla)redha efter de talrika adv. på -an: sedan, sällan,
samman, ovan, nedan, framman, undan, hädan, dädan,
hva-dan, nordan, sunnan etc. etc

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:20:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1895/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free