Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
Beckman: 1700-talets svenska.
T förekommer redan nn i straxt (talspr.) ock är oorganiskt
inkommet i postelin B. 8. 433.
T saknas genom assimilation i háttskiuss B. S. 416 samt
fakultativt i låssa Dial. art. Ldssa. Är det blott ortografiskt i bitstnan,
träts B. S. 345? I vardagsspråk, särskilt i övre Sverge, saknas t
i dä, dä här, mycke, anna, har börja, bärge m. fl. B. 8. 338, Dial.
41, Skald. 139.
V företräder:
nsv. b i dravant B. S. 433; däremot anser Hof arfvode,
"arbete, arbetslön" fàr&ldrat B. 8. 427.
nsv. bb fakultativt i näw, (näf) i UpL, dock i Stockholm näbb
vanligare Dial. 65, 214.
nsv. ff i schiwersten, alunschiwer Dial. art. Kråkebärg.
V saknas: 1) fakultativt i bli, Uir Skald. 140; gie, gier B. S.
844, ha, har Dial. 68; 2) i jur, diur för juwerr, vilken sistnämda
form anses västgötsk Dial. 163. 3) i vulgär nppl. i sulten, sutten
Skald. 136.
§ 4. Vokalerna.
A företräder:
nsv. e: 1) fakultativt i apall jämte -ett Dial. 84. 2) i även
uppsvenskt talspråk i best. art. i fem. ex. kånsta: "Svionum
pie-nque, ni fällor, hodie in vulgari s. familiari sermone hac etiam
terminatioue in a utuntur" Dial. 52. I Stockholm brukas en kom-
f>romissform handann !) Dial. ib. B. S. 338 f. — Däremot är edar
Öråldrat B. S. 427.
nsv. å i warta vid sidan av toårta Dial. 319; kantar a) (jämte
-o-) B. S. 433; tcamm, voamb jämte tcåmm Dial. art. W&mm.
Huvudregeln för a-ljudens växling är densamma som i nsv.
Dock anges genom inflytande från vgm. [fvst, mvkt, skapa, kär]
B. S. 204 f.
E företräder:
nsv. a fakultativt i ändemål B. S. 360, jfr. nedan § 89.
nsv. i fakultativt i blåklett jämte -klint Dial. 174; i fékk, gékk
B. S. 355; i te(ll), ve(d), drekka, fiekka Dial. 36, 65; i skrefven,
blefven B. S. 355; i tilljårr, telljårr Dial. art. Tihlde. I ögnbleck
B. S. 427, nästleditt år Dial. art. I fiohl ock flenskallätt Dial. art.
Fhlebutt anges inga -i-former. Åtminstone i skrift växla vi vele
ock vi vilje B. S. 345, 355.
*) Dylika former finnas ännu kvar åtminstone i en kategori av ord,
nämligen ortnamnen i deras officiella form t. ex. i kyrkböcker ock på
generalstabens kartor. Ett ställe, som av folket kallas Bàa, Hålla, 8lä’ttat
skulle naturligtvis på kartan heta Boden, Hallen, Slätten, men vederbörande
ha icke vågat göra en så skarp förändring utan konstruerat formerna
Bo-dan, Hallan, Slättan. Ännu ett steg har denna halvlärda folketymologi
gtt i Kålland, det gamla Qvaldin, vars form i vgm. är Kftlla; det
nybu-de Källan har blivit fattat som ett kompositum av -land. ’) Så vgm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
