Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Anmälan. 87
Såsom anmärkningsvärda böjningsformer må nämnas följande.
Dat. sg. mask. merom, dat. sg. neutr. mcru, minnu visa stark böjning
av komparativerna (s. 86). I cod. B möter komparat. hœrra "högre"
(= isl. hœrri s. 24). (Även annars förekomma anmärkningsvärda
komparationsformer av detta adj. i fsv.: superi, høster = fgutn.
hoystr <: *hauistaR.) S. 106 anfores att i uttrycket wœrpœr nianz
bapin øghum vt slœghin predikatet wœrpœr står i sg., ehuru subj.
är pluralis. Det hade kunnat tilläggas, att warpœr spinœr af
hug-nir af Jcono möter i 14: 18; här har dock forst skrivits spini, som
senare ändrats till spinœr.
Ehuru förf:s skrift får au ses som en noggrann redogörelse
för Bj. R:s språk, saknar man stundom uppgifter om en eller annan
form. Så behandlas växlingen fyr : før, fyrst : først (av hvilka
formerna med ø finnas åtminstone i cod. B) ej vare sig under y
eller under 0. Om vokal växlingen i detta fsv. ord se Kock i Arkiv
N. F. V, 239. Så vitt jag ser, behandlas ingenstädes penultimas
vokal i fœpœrne, fœpœrnœ (Bj. R. 28). Detta hade dock varit
önskvärt, eftersom den är diskutabel. Då isl. -r i Bj. R. vanligen
motsvaras av -œr, kan fœpœrne i denna skrift motsvara så vàlfœpœrne
i Cod. bur. (isl. *feperni, jmf. faperni) som fgutn. fepmi (jmf.
Kock: Fsv. ljudl. 157, 309). Bj häller vokalisationen av ultima i
œmber (Bj. R. 41, 1) torde behandlas. Förf. synes i formläran s.
64 vilja normalisera formen till *œmbar, men då ordet är ett tyskt
lån, och man i mnt. har amber, så är det väl troligare, att œmber i
Bj. R icke utvecklats ur œmbar, utan att -ber i œmber utgör den
omedelbara fortsättningen av det mnt. uttalet amber. Detta är så
mycket antagligare, som man i motsatt fall snarare väntat *œmbœr.
Bj. R. har även flera andra tyska lånord.
Förf. har förbisett, att tysk påvärkan förklarar uttrycket
tu riggiœ "till baka", som ej är en gen. till rygger utan utgör en
ombildning efter det mnt. to rugge (Tegnér i Arkiv N. F. I, 336
noten). S. 72 noten anmärkes, att foghote i förhållande till foghate
väl beror på assimilatoriskt inflytande från o i första stavelsen.
Detta är möjligt, men formen fogJiotc torde ej ha utvecklats i
Sverge utan, liksom foghate, införts från Tyskland. Fht. har
nämligen järnte fogat och fogat (jmf. det ännu i Dalins ordbok
upptagna nysv. fogat) även enligt Graff fógot; även fno. har som bekant
o, u i andra stavelsen av fogotti, foguti etc. Däremot kan jag icke
ansluta mig till förf:s åsikt, att y-ljudet i amyu barn skulle vara
av främmande ursprung. Se om detta ord numera Kock i Arkiv
N. F...VI, 296.
Även annars har jag stundom icke kunnat dela förf:s mening,
eller åtminstone synas mig även andra synpunkter än de av honom
framhållna värda att beakta. Jag tillfogar även anmärkningar om
ett och annat ord, hvarom förf. icke uttalat någon bestämd mening.
Bj. R:s former för nom. ack. pl. neutr. (av pron. sa) pe, pen
(den senare tillfälligtvis uppvisad blott som nom. pl.) förklarar förf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
