Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Fnord. språkforskning. 259
ningsleden, t. ex. Hålång > Harpangr, gård i Numedal; Langän
<z Langangr, gärd i närheten av Arendal. Det må ock nämnas, att
enligt Brate i Bezzenb. Beitr. XI, 187 Harpangr : Hgrpar skulle
bero på en urgerm. växling harS-: haruct-,
Mwgprasiss, mggféllandi, Iggvellir och andra komposita med
løg- kunna ytterst flätt hava fatt g från de enkla orden mggr, Iggr.
Omljudet i Olcifr åter är att forklara i harmoni med omljudet
i bryllaup. *Anulaibn kunde fakultativt hava fortis på förra eller
på senare kompositionsleden. Vid den senare akcentueringen
bibehölls u i *Anu- till tiden för w-omljudets inträdande, och *Anu-
laibR blev Öleifr. Ölä/r utgör en kompromissform av de ljudlags-
enliga Åläfr (fem. Äljjf) och Oleifr. Naturligtvis skulle omljudet
i Mwgprasiss etc. kunna förklaras i överensstämmelse härmed. Så
ock i vgrpsckter.
Då så väl lagstafr som vallgangr troligen äro ljudlagsenliga
former, så vore till de enkla miopr, biörn de ljudlagsenliga
formerna *mepveitir (<: *meðu-) och *berndyr (< *bernu-). Men då de
enkla orden i ingen kasus hava e (miopr: miapar etc.), så har e i
*mepveitir, *berndyr undanträngts på analogisk väg. Efter
analogien grn : arnar : Arnmöpr, tgllr : vallar : vallgangr etc. har man
i biörn : biarnar : ^berndýr ombildat det sistnämnda till biarndifr,
och i miopr : miapar : *mepveitir har det sistnämnda utbytts mot
miapveitir; även andra omständigheter ha bidragit till alstrandet
av dessa former; jmf. Kock i Beitr. XX, 135. Stundom har
emellertid kompositionen erhållit vokalisationen från det enkla ordets
nom., t. ex. skioldhlynr (jämte skialdhlynr) från skioldr, miopdrékka
från miopr, Fiolkunnigr etc. ha io från simplex *ßol; jmf. got.
simplex filu.
Den kronologiska utvecklingen har alltså varit följande: 1) Före
äldre w-omljudsperioden förlorades u i komposita med fortis på
första sammansättningsleden: *wallugangr > vallgangr, *AntdaibR >
Aläfr. 2) Efter inträdandet av den äldre w-omljudsperioden
förlorades u och värkade omljnd i enkla ord: *axulaR > gxlar, *wàUun
z> vgllr, *saäulaR > sgplar, *lagttR > Iggr. 3) Efter inträdandet av
den yngre w-omljudsperioden värkade kvarstående u omljud i lagum
> Iggum. När fortis föll på senare kompositionsleden, kvarstod u
i förra sammansättningsleden till omljudsperioden och värkade
om-ljud: *AnulaiiR> Öleifr.
Som nämnt äro exemplen på komposita med u i en
kortstav ig första kompositionsled fa och sinsemellan ej fullt
överensstämmande. Deras riktiga bedömmande kan därför vara något
tvivel underkastat. Jag vill därför tillägga följande. Även om (i
motsats till hvad jag ovan antagit, och som synes mig vara
sannolikast) Iggvellir etc., och i så fall även Oläfr, ljudlagsenligt fått
omljud, när fortis föll på första kompositionsleden, blir dock den
relativa kronologien för ändelsevokalernås förlust densamma som
den nyss anförda. Skillnaden blir blott den, att den äldre M-om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
