Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
X
268 Kock: Fnord. språkforskning.
Icke häller har han riktigt framställt diskussionen av
spörsmålet, huruvida ordens betydelse kan spela en roll vid förändringen
av deras form. S. 259 yttrar han: I samma uppsats (sid. 151
anm.) framhåller Kock liksom före honom bl. a. Noreen (se Nord.
familjebok art. ljudlag) med all rätt den viktiga roll, som ordens
betydelse ock därmed sammanhängande användning kan spela i
fråga om ljudlagarnes tillämpning". Såsom jag i min av L.
citerade uppsats nämnt, ha andra före mig anmärkt den roll, «om
ordens betydelse i detta avseende kan spela. Men L:s uppgift, att
Noreen skulle i artikeln ljudlag i Nord. familjebok ha uttalat
denna mening, är oriktig. Tvärtom, har Noreen på anf. st. den
alldeles motsatta, och enligt min åsikt oriktiga meningen. Sp.
1532 r. 16 fF. beskriver han nämligen ljudlag såsom "en . . .
förändring af ett visst språkljud ... i vissa lägen, så vidt den är
oberoende af de ords betydelse, i hvilka ljudet. .. ingår91 *); jmf. ock
sp. 1531 r. 17 ff. och r. 23.
L. vänder sig även mot min uppfattning av två enskilda
namn, nämligen Sglvi och Kristia(r)n.
Enligt L. s. 271 skulle Splvi vara ett smeknamn, förkortat av
Sglvér, hvars första sammansättningsled han alternativt fattar såsom
adj. sglr. Munch, Vigfússon och jag (Arkiv N. F. VI, 306) hade
fattat Splvi såsom bestämd form av adj. sglr. Uppfattningarna äro
således ganska nära besläktade, och jag vill icke påstå, att L:s
förklaring bestämt är underlägsen den av mig akcepterade. Men hans
inkast mot den andra åsikten, att nämligen namnet i norska
diplom kan bäva stark böjning (Solfuir); är lätt att undanrödja.
Såsom Sievers: Über germ. nominalbildungen auf -aja-, -êja- (Ber.
der königl. Sachs, gesellsch. der wissensch. 1894 s. 147)
framhållit, kan växlingen Hgsvi: Hgsvir så förklaras, att Hgsvir utgör
en sekundärbildning till det gamla svaga maskulinet Hgsvi, som
ursprungligen är best. formen av adj. hpss. På alldeles samma
sätt kan Solfuir mycket väl vara en sekundärbildning till Splvi,
som urspr. är best. form till adj. sglr.
Enligt L. (s. 267 f.) skulle min i Arkiv N. F. V, 149 noten 1
framställda förklaring av r i Christiern, Rristiarn, äldre Christian(us)
såsom infört på analogisk väg från namn på -bern, bia(r)n ej vara
riktig, utan namnet Kristiarn, som enligt L. tidigast uppträder i
Danmark, skulle hava fått r genom folketymologisk anslutning till
ordet iœrn "järn".
Detta L:s förklaringsförsök torde vara omöjligt. L. framhåller
själv, att iœrn icke synes ingå i något forndanskt namn. Om nu
Kristiarn, såsom L. menar, urspr. är danskt, huru är det då
tänkbart, att appellativet iœrn skulle ha kunnat påvärka namnet
Kristian? Det isl. Martein för Martin är naturligtvis icke analogt,
*) Här kursiverat av mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
