Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Fnord. språkforskning. 269
då det enligt L. själv ombildats efter det isl. Benteinn. Icke ens
frän andra nordiska länder har L. kunnat uppvisa iœrn såsom en
vanlig slutled i namn; han anför blott de ganska sällsynta isl.
Eldiarn och Kleppiam.
Däremot torde min förklaring av Kristiam vara fullt
akcep-tabel. Det är nämligen icke, såsom L. menar, för densamma
nödvändigt, att namn på -Harn, -bern i fd. skulle hävt sidoformer på -iian,
-ben. På östnord. runstenar äro namn på -biarn ganska vanliga; jag
anför t. ex. från Bornholm kuþbiarn, från Sverge roþbiarn, esbiarn,
þorbiarn, aturbiarn, vikbiarn, vibiarn. O. Nielsen upptar såsom fd.
namn t. ex. Esbern} porbern, Kœtelbernus. Liksom t. ex. i svenskan
de äldre fœghrind, sannind hlivit fœghring, sanning genom inflytande
från de talrika orden på -(n)ing: gœrning, fæstning etc. etc., utan
att man jämte gœrning hade någon sidoform *gœrnind, så har
Kristian, Kristien genom påvärkan av Guþbiarn, Esbern etc. fått
formerna Kristiam, Kristiern oberoende därav, huruvida man jämte
Gupbiarn hade sidoformen *Gupbian.
Lund.
Axel Kock.
#
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
